Fru talman! Mitt korta inlägg här skall beröra mo-
tion Fö314.
Överväganden om försvaret måste präglas av
långsiktighet och robusthet, precis som varje annat
försäkringssystem, som jag ser det. De beslut riksda-
gen fattar i nutid har bärighet långt in på 2000-talet.
Rikets säkerhetspolitik och därmed försvarets ut-
formning får inte präglas av ryckighet.
Uppgifter och resurser måste vara i balans. Fram-
för allt får inte uppgiften bli större än tilldelade resur-
ser, vilket måhända varit fallet i flera tidigare för-
svarsbeslut. Inte minst i en krympande ekonomi är det
viktigt att det satsas på rätt saker, bl.a. på sätt som
anförs i vår motion, Skåne och försvaret.
Av vikt att påtala är även att ju mindre samarbete
med andra vi bestämmer oss för, ju större bördor vår
vi själva bära.
Det är också på sin plats, tycker jag, att säga att
försvarmakten inte får bli något evigt statiskt. Den
skall tid efter annan anpassas på olika sätt. I detta
sammanhang är tidsaspekten särskilt viktig. Det tar
mycket lång tid att åter- eller nyskapa förskingrade
försvarsresurser. Inte minst gäller det beträffande
kompetent personal. Utbildning av värnpliktiga bör
om möjligt ske nära hemorten av sociala skäl och
kostnadsskäl. Rekrytering av fast anställda sker ju
med värnplikten som grund och ger förhållandevis
bäst urval i befolkningstäta områden. Skapandet och
bibehållandet av en gynnsam åldersstruktur sker där-
för också bäst i dessa regioner där även övergång till
civil verksamhet är möjlig när den militära karriären
avslutas.
Den försvarsmakt vi bestämmer oss för skall ha
hög kvalitet. Inriktningen i 1992 års försvarsbeslut
bör därför ligga fast.
När således förnyelse och förbättring genomförs,
bör man utgå från bästa möjliga utgångsnivå. Redan
mekaniserade enheter uppgraderas, utbildningsanstal-
ter med de bästa betingelserna och de redan goda
krigsförbanden bör bilda bas för dett arbete.
I vår motion Fö314 påtalar vi också de särskilda
folkrättsliga skyldigheter Sverige som strandstat har
inom marindistrikt Öresunds område. Det samver-
kans-, samordnings- och integrationsarbete med kust-
bevakning m.fl. som pågår bör uppmärksammas och
utvecklas.
Lika litet som lösandet av luftförsvarsuppgifter
kan MDÖ:s uppgifter lösas genom improvisationer i
ett trängt läge. De bör därför grundläggas i fredstid.
Sammanfattningsvis: De krav som måste ställas
på vårt framtida försvar är att det besitter både initial-
kraft och återtagandeförmåga. I motionen framgår det
konkret och tydligt att krigs- och grundorganisationen
i Skåne redan i dag i avsevärd omfattning besitter en
sådan kraft och förmåga.
Detta faktum bör utgöra en viktig del att beakta i
det fortsatta arbetet med kommande försvarsbeslut.
Till sist ansluter jag mig till de tidigare framförda
moderata yrkandena.