Fru talman! Ledamöter och åhörare!
(sjunger)
"Svärd skall smidas om till plog
länge leve kärleken och lusten till livet."
Så går en låt som Anders Nyberg har skrivit. Cita-
tet "svärd skall smidas om till plog" är hämtat ur
Bibeln som ni kanske vet. Det finns också på
fredsmonumentet på en vägg i New York. Även jag
har varit i New York på konferensen om icke-
spridningsavtalet, som Iréne Vestlund.
Men jag undrar: När skall det förverkligas att
svärd skall smidas om till plog? Så länge vapenin-
dustrin förser båda sidor med vapen, så har den en
garanterad avsättning för sina produkter. Det inser
alla vapenmäklare. Vapen är mycket gångbart på
marknaden.
Trots manifestationer mot våld, firandet av Tredje
rikets kapitulation och icke-spridningskonferensens
pågående samling i FN för att stoppa spridningen av
kärnvapen, så fortsätter satsningen på den militära
industrin.
Är det den utveckling som jorden behöver? Är det
vettigt att vi som privatpersoner skall skydda oss med
vapen? Eller med kanoner, ubåtar och JAS-plan mot
andra länder? Eller med kärnvapen och missiler för
att avskräcka fienden från anfall?
Fru talman! Menar vi allvar här i kammaren när vi
har en våldsdebatt, men glömmer att ta upp dessa
gigantiska hot mot den lilla människan som hänger
över huvudena på oss? Det är en "over-kill-effekt"
som gör att vi kan ta livet av den här planeten flera
gånger om, motsvarande hundratusentals Hiroshima-
bomber.
Jag glömmer aldrig den astronaut som talade om
hur underbart vacker jorden var utifrån rymden. Han
uttalade att han inte kunde begripa hur folk på den här
planeten kunde starta krig. Varför kan vi inte leva i
harmoni med varandra?
Elisa Abascal Reyes skall strax tala om att det
borde vara förbjudet med krig, och det instämmer jag
till fullo i.
Jag kan inte begripa att inte FN förbjudit kärnva-
pen, att FN - eller Sverige i ett uttalande i FN - inte
sagt att det är olagligt att använda kärnvapen. Man
har dock förbjudit biologiska och kemiska vapen.
Jag kan inte begripa att det finns spelregler för vad
man får göra och inte får göra i krig.
Det finns ett talesätt som lyder så här: Kriget ska-
par tjuvar, freden hänger dem.
Vi i Miljöpartiet anser att krig måste förhindras
och förebyggas. Vi i Miljöpartiet anser att hoten är
helt andra än de militära, de som många redan nämnt
här i dag. Det är miljöhoten, befolkningsexplosionen,
fattigdomen, bristen på rent dricksvatten osv.
Men tydligen är drivkrafterna för att behålla och
öka affärerna med vapen enormt starka. De har varit
så starka att man i Sverige har överträtt gällande la-
gar, varit inblandad i mutaffärer och haft många
otvättade bykar. T.o.m. självmord har följt i spåren av
detta handlande i vårt eget land. Den mentalitet som
varit förhärskande inom ledande industrikretsar, där
man i privata samtal har förhånat den svenska lag-
stiftning som försökt förhindra försäljningen av vapen
till "dem som verkligen behöver", dvs. krigförande
länder, har medverkat till den här situationen.
Argumentet har varit det vanliga knarklangarar-
gumentet: Säljer inte vi så säljer någon annan.
Fru talman! Vi i Miljöpartiet de gröna hävdar att
vapenindustrin skall börja omställningen till civil
produktion och att de anställda måste få möjlighet till
annan sysselsättning som är meningsfull och står för
en hållbar utveckling i Rio-konferensens anda.
Staten som kund har varit grunden för företagens
existens. Staten är dominerande ägare av Celsius och
borde för länge sedan ha tagit sitt ansvar för att ställa
om vapenindustrin. Det är det minsta som de berörda
och de krigsindustriella orterna kan kräva.
Så onödigt och tråkigt att behöva stå här i dag och
säga: Vad var det vi sade! I dag är det fyra år sedan
Miljöpartiet väckte en tunn partimotion där vi manade
staten att ta sitt ansvar. Vi förutsåg att vapenindustrin
skulle bli nästa krisbransch. Försvarsministern måste
väl ändå medge att det av strikt kommersiella hänsyn
är omöjligt att fortsätta att bedriva den vapenindustri
vi har i Sverige i dag.
Lars Norberg, som var min miljöpartistiske före-
gångare i näringsutskottet, ansåg därför 1991 att en
krisplaneringsgrupp för vapenindustrin skulle tillsät-
tas. Den skulle möta och förbereda den omställning
som är oundviklig. Redan då kunde han konstatera att
både Sverige och utländska intressenter köpte mindre
mängd vapen och att den anställda staben i Bofors
skulle halveras under en tioårsperiod. I Karlskrona
och Eskilstuna förlorade människor redan då sina
jobb. Karlskronavarvet liksom Kockums Marin skulle
på sikt bli helt beroende av den internationella mark-
naden, förutsåg han.
Vapen köps tyvärr, men från stormakterna. De har
resurser att "utveckla" vapen till en helt annan kost-
nad. De lägger ner stora investeringar i forskning och
s.k. utveckling för att få fram än mer sofistikerade och
dyra vapen.
Jag och Miljöpartiet anser att Sverige inte har råd
att kasta pengar i detta stora svarta hål som vapenin-
dustrin är. Här slukas miljarder och åter miljarder på
sådant som släcker liv i stället för att ge liv, i stället
för att mätta de hungrande och sjuka, i stället för att
satsa på något konstruktivt inom energi- och trans-
portsektorn, som sol- och vindkraft osv.
Jag tänker på för mig näraliggande industrier, som
Hägglunds och Söner i Örnsköldsvik, som övergått
från verkstadsindustri till att mer och mer likna en
militär industri. ABB, som har denna filial i Örn-
sköldsvik, lägger i dag ner tillverkningen av tunnel-
banetåg men satsar på bandvagnar m.m.
Fru talman! I dagens betänkande kommer också
KA 5 i Härnösand upp. Jag vill betona att min motion
för att utveckla KA 5 till ett miljövärnsregemente
borde ligga rätt i tiden och dessutom stå för en ut-
veckling som har framtiden för sig. Man skall inte
krampaktigt hålla sig kvar i det gamla, utan ta till vara
det positiva som ändå finns av kompetens och kun-
nande på området, som god organisationsförmåga,
katastrofhjälp, räddningstjänst osv. inom det militära
och överföra det till civil verksamhet. Där kan man ha
det inom t.ex. miljö, naturvård och oljesanering, ka-
tastrofhjälp till u-länder, specialstyrka för räddning
vid kärnkraftsolycka.
Fru talman! Vi i Miljöpartiet har inte bara sociala,
ekonomiska och fredliga aspekter på detta med va-
penindustrin utan också etiska. Vi anser att all svensk
vapenexport skall upphöra. Detta kan ske på en fem-
årsperiod, och Sverige skall vara ett föregångsland. Vi
ser med särskild oro på det samarbete med utländsk
vapenindustri som sker i form av joint venture-avtal
eller fusioner. Multinationella komplex av detta slag
inom vapenindustriområdet är en mardröm, som med
stor sannolikhet kommer att öka oron, motsättningar-
na och resursslöseriet i världen.
Jag är säker på att svensk vapenexport kommer att
avveckla sig själv utan lagstiftning - men vi i Miljö-
partiet kräver en lagstiftning - såvida inte skattebeta-
larna går in med jättelika subventioner, vilket dagens
beslut innebär.
Fru talman! Alla mina motioner på de områden jag
har tagit upp här i dag har hänvisats till Försvarsbe-
redningen. Det är med stor förväntan jag avvaktar
beredningens resultat - ett positivt resultat för världen
och för Sveriges anseende ute i världen som en före-
gångare på nedrustningsområdet.