Fru talman! Belgien tas ofta upp som ett exempel
när det gäller att ta bort minorna i det egna landet.
Fakta i det fallet är följande. Belgien har förbjudit
antipersonella minor för fem år framåt. Belgien är
med i NATO och har inte de långa landgränser som
Sverige har. Belgien behöver alltså inte minorna mili-
tärt.
Vi har, enligt vårt gamla försvar, ett behov av mi-
nor. Det är inte säkert att det kommer att se ut så efter
försvarsbeslutet eller efter konferensen, som kanske
innebär att vi lyckas få ett internationellt förbud. Det
vet jag inte. Om vi lyckas med ett internationellt för-
bud måste vi ta de konsekvenser det innebär. Vi får ta
de svårigheter det innebär rent militärt.
Det viktigaste måste vara att vi lyckas få till stånd
ett internationellt förbud. Det är inte svenska barn
som trampar på minor. Det är barn i tredje världen.
Det är där problemet finns. Hur når vi bäst ett total-
förbud som länderna i tredje världen är med på? Jag
kommer att jobba tillsammans med mina unga parti-
kamrater, internationellt och gärna informellt med
unga parlamentariker från andra länder. Jag hoppas
att ni kommer att göra vad ni kan i kontakter med era
partikamrater från andra länder, för att vi skall nå det
resultatet.
Som sagt, problemet ligger inte här i Sverige.
Problemet ligger i länder i tredje världen.