plik
Herr talman! Vad gäller säkerhetspolitiken vill jag
göra klart att i de direktiv som Försvarsberedningen
hade finns inte den begränsning som Britt Bohlin
talade om. För mig kan framläggandet av en säker-
hetspolitisk rapport inte innebära något annat än att
man faktiskt tittar på den säkerhetspolitiska verklighe-
ten, och i den säkerhetspolitiska verkligheten finns
alternativa vägar för Sverige.
Carl Bildt lyckades samla nationen kring ett sä-
kerhetspolitiskt beslut våren 1992. Alla partier utom
Vänsterpartiet röstade för det som statsministern
inledningsvis föreslog som sedermera behandlades i
utrikesutskottet och till sist blev riksdagens beslut.
Det var vi överens om. Jag beklagar om Ingvar Carls-
son, på grund av sin rigiditet och på grund av social-
demokratins stelbenthet och behov av en yttre fiende
att gräla med i den här frågan, inte skall klara av den
saken.
När det gäller frågan om priskompensationssyste-
met har Britt Bohlin både rätt och fel. Rätt i bemär-
kelsen att priskompensationssystemet förvisso har
följts, till punkt och pricka, när det gäller teknikalite-
terna, dvs. att regeringens förslag följer bokstäverna
och siffrorna i de olika index som finns i beslutet.
Men precis som den av regeringen tillsatta expert-
gruppen föreslog - vi fick resultatet i början av mars
- hade försvarsmakten rättmätigt planerat in 2,7 mil-
jarder mer för sin verksamhet och borde ha fått kom-
pensation för detta.
Vi menar att det nu är regeringens uppgift, och
riksdagens uppgift i första hand, att anslå de medel
som vi har föreslagit till försvarsmakten. Det ger
möjlighet att genomföra den repetitionsutbildning
som Socialdemokraterna har tagit bort mellan 80 och
90 % av.
Vi menar att regeringen under den 18-
månadersperiod vi nu står inför måste leta efter varje
möjlighet att sälja statlig egendom inom eller utom
försvarssektorn för att genomföra de materielbeställ-
ningar som man annars bara skjuter på. Kostnaderna
skall ju ändå tas. Jag måste fråga Britt Bohlin: Håller
Britt Bohlin inte med mig om att det är till mycket
stor nackdel för den totala resursallokeringen till
försvaret att ständigt skjuta saker och ting på framti-
den och få betala mycket mer i morgon än vad vi hade
fått göra i dag?