Fru talman! Så här långt fram i debatten har
självklart mycket redan sagts. Jag tänker uppehålla
mig vid några reservationer, faktiskt utan att anföra
några citat ur litteraturen.
I reservationerna nr 12 och nr 13 vid betänkandet
behandlas en del av den marina verksamheten, nämli-
gen YS 2000 eller ytstridsfartyg 2000, den nya gene-
rationen av ytstridsfartyg, och ubåt 2000. I den folk-
partistiska reservationen nr 12 framhåller Lennart
Rohdin att man borde avvakta med att pröva projekt
YS 2000 till dess att Försvarsberedningen väger
samman våra totala framtida försvarsresurser. I reser-
vationen 13, avgiven av Vänsterpartiet och Miljöpar-
tiet, menar man att både YS 2000-projektet och ubåt
2000-projektet borde avbrytas.
Det bör kanske i detta sammanhang nämnas att re-
dan 1992 års försvarsbeslut innebar att man priorite-
rade inriktningen på att ta fram en ny generation av
ytstridsfartyg, inte minst därför att en liten nation som
Sverige inte har råd att, även om vi skulle vilja det,
mäta sig i storlek och antal fartyg med andra nationer
med lång kust och mycket av territorialhav. I Sverige
har vi haft och har fortfarande förmåga att utveckla
den nya tekniken och använda oss av de möjligheter
som står till buds.
I YS 2000 har man tagit till vara den s.k. smyg-
tekniken, som tar vara på möjligheterna att gömma sig
i våra skärgårdar, att bli mindre synlig på en eventuell
angripares radar osv. Jag tycker att det viktigt att vi
tar till vara detta.
Riksdagen skall dock inte i dag fatta beslut om
detta. Enligt vad utskottet har erfarit kommer rege-
ringen under 1995 att pröva om en beställning av YS
2000 skall läggas ut eller inte. Jag utgår ifrån att man
när regeringen gör denna prövning samtidigt också tar
ställning till kapaciteten och inriktningen av de mari-
na enheterna och att de tänkta fyra nya ytstridsfarty-
gen i så fall skall ersätta en mängd andra, så att det
totalt blir färre fartyg men en förbättring av kapacitet
och effektivitet.
Det bör i sammanhanget också nämnas att det
projekt som det skall tas ställning till också är anpas-
sat så, att om Sverige som medlem i världssamfundet
skulle vilja vara med i en internationell aktion för att
hjälpa till att skapa fred och frihet, kan vi också an-
vända en marin enhet, om så skulle vara önskvärt och
nödvändigt.
I reservation nr 14 tar Vänstern vidare upp ett
förslag om att riksdagen redan nu skulle ta ställning
till att lägga ned två J 35-divisioner, dvs. divisioner
baserade på Drakenflygplanet, bl.a. i Ängelholm, och
därutöver också två J 37-divisioner, baserade på Vig-
genflygplan. Det bör nämnas att hela den stora pro-
blematiken om hur vårt framtida flygförsvar skall se
ut, hur många enheter och divisioner vi skall ha och
var de skall vara baserade är föremål för prövning.
För närvarande prövas huruvida de flottiljer som finns
i vår organisation ur miljösynpunkt är lämpliga fram-
över. Vi har all anledning att avvakta med detta och
att låta Försvarsberedningen i lugn och ro studera
detta, så att vi kan fatta ett beslut framöver. Jag tycker
att det är viktigt för att få ett helhetsgrepp på detta. Vi
bör inte fatta de här besluten i dag.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis också kort
kommentera frågan om den svenska försvarsindustrin
med anledning av den av moderaterna avgivna reser-
vationen nr 25. Svensk försvarsindustris stora bety-
delse för vår säkerhetspolitiska situation och vår
självständighet slogs fast redan 1992. I det beslut som
försvarsutskottet föreslog riksdagen och som kamma-
ren ställde sig bakom framhölls att det är viktigt att
bibehålla den kompetens som finns i svensk för-
svarsindustri. I riksdagens beslut underströks emel-
lertid också att vi inom svensk försvarsindustri måste
räkna med en strukturomvandling och rationalisering,
inte minst i takt med en krympande ekonomi och
minskade behov av militära beställningar. Vi vet att
det har skett och i framtiden också kommer att ske.
Vidare pekade utskottet och riksdagen på behovet av
ett internationellt samarbete.
Att gå så långt som i dag föreslås i den moderata
reservationen är enligt min mening mindre lämpligt.
Det bästa i detta läge är att den sittande försvarsbe-
redningen i lugn och ro studerar dessa frågor, så att
man där skall kunna göra en helhetsbedömning av hur
vår försvarsindustri skall se ut framöver. Det är ett
viktigt inslag i den svenska säkerhetspolitiken. De
som är med i Försvarsberedningen har också möjlig-
heter att påverka de förslag som skall läggas fram för
regeringen och sedan föreläggas riksdagen. Jag tycker
att det är bra att några fortfarande vill ha denna möj-
lighet.