Herr talman! Det är ganska förståeligt att jag inte
gör det minsta anspråk på att vara expert på grälsjuka,
med den korta tid som jag har varit i riksdagen jäm-
fört med försvarsministern. Jag sade själv i mitt anfö-
rande, som jag trodde att försvarsministern lyssnade
till, att vi från Folkpartiets sida med partiledaröver-
läggningarna i fredags och försvarsministerns artikel i
Dagens Nyheter i lördags uppfattat att dörren har
smällts igen.
Det inlägg som försvarsministern nu gör bekräftar
ju bara den bild som vi har av ett parti som inte i
något avseende vill aktualisera frågan om svenskt
NATO-medlemskap. Oavsett vad vi föreslår, fortsät-
ter försvarsministern att tjata och påstå att det i själva
verket handlar om någonting annat. Vad ger det för
förutsättningar att över huvud taget föra ett samtal
eller en dialog för att påverka en utveckling när för-
svarsministern, som ytterst ansvarig för Försvarsbe-
redningen, i förväg har bestämt sig för vad partierna
tycker, oavsett vad de säger, skriver och föreslår?