Fru talman! Bengt-Ola Ryttar och jag är överens
om ganska mycket. Vi är överens om den s.k. platt-
läggningsparagraf som enligt justitierådet Göran
Schäder föll redan på presskonferensen när Kenneth
Kvist myntade uttrycket. Jag är glad för att jag bidrog
till att stoppa plattläggningsparagrafen.
Jag är också glad över att jag i dag bidrar till att
det för första gången förs in en begränsning för hur
mycket makt en riksdag kan överlåta till EU.
Jag vill ställa samma fråga till Bengt-Ola Ryttar
som jag ställde till Per Lager, men som jag inte fick
något svar på, och det hade jag kanske inte heller
väntat mig. Vad är det som är bra med den nuvarande
lydelsen av 10:5? Där finns ju ingen restriktion för
beslutsöverlåtelse till EG. Inom EU behöver man
alltså bara upplösa pelare 2, 3 och föra över dem till
pelare 1, och sedan finns det ingen restriktion i vår
grundlag som kan åberopas av framtida riksdagar,
annat än att det krävs tre fjärdedels majoritet eller om
det gäller en grundlagsfråga ska det fattas beslut i den
ordning som gäller för grundlagar. Men det finns
ingen annan restriktion mot beslutsöverlåtelse.
Nu fattar riksdagen ett beslut där alla partier -
också de partier som är för EU - är överens om att
skriva in en spärr mot beslutsöverlåtelse, en spärr
som omöjliggör att Sverige kan gå med i en federativ
EU-statsbildning, som Bengt-Ola Ryttar och jag är
lika mycket motståndare till.
Jag håller helt och fullt med om att EU har en
suddig maktstruktur med en överstatlighet som har en
dålig folklig förankring. Varje beslut som överlåts till
EU är ett beslut som kan vara negativt ur demokratisk
synpunkt.
Därför undrar jag bara: Vad är det som är bra med
den nuvarande lydelsen i 10:5? Den har aldrig hindrat
någon beslutsöverlåtelse.