Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Sverige och den ekonomiska och monetära unionen

PER-OLA ERIKSSON (c), 1997-12-04 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I dag kommer riksdagen att fatta ett

av de viktigaste besluten under hela denna mandatpe-

riod. Det ställningstagande som riksdagen skall göra i

dag till den ekonomiska och monetära unionen är vida

större än beslutet om medlemskap i den europeiska

unionen. Ett beslut som handlar om rätten till en egen

riksbank och en egen valuta för en nation är något av

en ödesfråga.

EMU är enligt vårt sätt att se ett centralistiskt

projekt. Den ekonomiska och monetära unionen, med

en europeisk centralbank, innebär risker för ökad

maktkoncentration. Viktiga ekonomiska beslut kom-

mer att fjärmas från folket.

Det råder inget tvivel om att EMU-projektet i dag

saknar ett brett folkligt stöd i vårt land. Det är något

som vi från Centerpartiet har framhållit. Det har

framhållits i regeringens proposition. Det har fram-

hållits i flera andra partiers motioner och också i en

debattartikel vi har kunnat läsa i en av dagens tid-

ningar.

Det är mot den bakgrunden en gåta att det finns

fartblinda anhängare av en gemensam valuta som vill

offra den svenska kronan mot det svenska folkets

intresse. Man riskerar att sätta sådana krafter i rörelse

att hela den europeiska samarbetstanken riskerar att

gå om intet.

För Centerpartiet är svenskt EMU-medlemskap

inte aktuellt inom nu överskådlig tid. De starkaste

skälen för vårt ställningstagande är följande:

EMU-projektet är ett centralistiskt uppifrånpro-

jekt, som allvarligt hotar möjligheterna att utvidga EU

i österled.

EMU innebär ingen möjlighet för Sverige att föra

en självständig penningpolitik.

EMU riskerar att leda till en ensidig folkomflytt-

ning och problem med regional arbetslöshet som

följd.

Det är bra att regeringen drar den kloka slutsatsen

att Sverige inte skall vara med i den tredje fasen av

EMU när den inleds den 1 januari 1999.

Det mesta talar för att Sverige kan stå väl så starkt

utanför EMU. Läget i Sydostasien, med närmast dag-

liga rapporter om valutaoro, kraftiga kursrörelser på

börsen, krascher i finanshus och banker och allmän

stor oro, borde lända dem till eftertanke som före-

språkar en fast växelkurs.

Den internationaliserade ekonomin och det allt

snabbare informationsflödet över världen kräver be-

tydande flexibilitet. Sverige, som är ett litet land men

ändå har ett mycket stort utrikeshandelsberoende, har

särskilda krav på sig. Det ställer extra stora krav på

vår förmåga till flexibilitet och anpassning.

Med en rörlig växelkurs, ett inflationsmål i pen-

ningpolitiken och en stram finanspolitik har Sverige

möjlighet att vara flexibelt i en alltmer flexibel om-

värld. I annat fall skulle t.ex. lönesänkning, folkom-

flyttningar och högre arbetslöshet vara anpassnings-

faktorer som vi tvingas till.

Den gemensamma valutan är ett högt spel, särskilt

mot bakgrund av de olika ekonomiska förutsättningar

som råder inom det tilltänkta EMU-området. Risken

är att den penningpolitik som bestäms av ett fåtal

personer i Frankfurt inte kommer att passa något

konjunkturläge inom EMU-området, eftersom det

kommer att råda vitt skilda konjunkturer. Risken är att

Europa splittras i vissa områden med överhettning

och i vissa andra områden med kall lågkonjunktur.

För Centerpartiet handlar inte motståndet mot

EMU om att slippa undan obekväma beslut för att ha

ordning i Sveriges ekonomi - tvärtom. Det har vi

dessutom visat under hela 90-talet. Mer än något

annat parti har vi tagit ansvar för att få en sund sam-

hällsekonomi.

Kraven på goda och stabila svenska finanser blir

snarast starkare utanför en ekonomisk monetär union.

Det gör också att Sverige står starkare. Förutsägbarhe-

ten blir större för marknadens aktörer med strama

finanser. Steg för steg kan den svenska statsskulden

betalas av med överskott i budgeten, vilket är nöd-

vändigt för att minska sårbarheten.

Det har lagts en grund för att Sverige skall kunna

stå starkt utanför EMU. Det har varit ett delmål med

vår aktiva insats i saneringen av statens finanser. Utan

sanerade svenska statsfinanser skulle möjligheterna

att säga nej till EMU utan allvarlig skada för Sverige

vara väsentligt mindre. Tack vare ett målmedvetet

arbete och en rak ekonomisk kurs har vi vunnit dub-

belt - dels handlingsfrihet att satsa offensivt utan att

låna, dels handlingsfrihet att själva bestämma om

EMU-medlemskapet.

Det handlar helt enkelt om en politik för företa-

gande, för att skapa det ekologiska lyftet i vårt land,

sänkta skatter för rättvisa och fler jobb, kunskapslyft

och tillräckliga resurser till vården, omsorgen och

skolan.

EMU-anhängarna sätter, såvitt jag kan förstå, and-

ra värden före en sådan politik, dvs. mindre makt för

Sverige att bestämma i egna angelägenheter. Man

anar också en människosyn där individer reduceras

till enbart produktionsfaktorer.

I själva verket är EMU:s tredje fas första steget

mot en politisk union, med allt mindre att besluta om i

Sveriges riksdag. En europeisk centralmakt formas.

Detta strider i grunden mot Centerpartiets ideologiska

övertygelse om decentralisering och ökat lokalt infly-

tande.

Fru talman! Jag har berört värdet av en självstän-

dig penningpolitik, och jag har svårt att se varför

regeringen befarar att den svenska penningpolitikens

förtroende kan ifrågasättas. Det finns litet grand av

det i propositionen. Det finns inte något skäl till att ett

litet land skall ha höga räntor och svag valuta. Tvärt-

om visar ju utvecklingen, sedan det stod klart att

Sverige inte ansluter sig till växelkursmekanismen

ERM och att EMU-medlemskap inte är aktuellt de

närmaste åren, att räntegapet mot exempelvis Tysk-

land har minskat. Det har också gjort att den svenska

ekonomin i dag står starkare än tidigare. EMU-

anhängarnas domedagsprofetior har kommit helt på

skam. De har hela tiden talat om att vi tvingas att

ansluta oss till ERM och att vi måste ha EMU-

medlemskap för att få ned räntorna. Det är inte den

typen av signalåtgärder som styr vår räntepolitik, utan

det är helt andra faktorer, enligt mitt sätt att se.

När det gäller jobben delar vi den uppfattning som

framkom i EMU-utredningen. Riskerna för ökad

arbetslöshet skulle enligt utredningen vara större vid

medlemskap, eftersom vår egen handlingsfrihet skulle

starkt begränsas. Möjligheterna att bekämpa arbets-

lösheten är större om Sverige står utanför valutaunio-

nen. Och ett viktigt mål i den ekonomiska politiken är

ju att pressa tillbaka arbetslösheten.

EMU är detta sekels viktigaste fråga. Om det

skulle uppstå en majoritet i Sveriges riksdag för att

ansluta Sverige till EMU måste enligt vår uppfattning

svenska folket tillfrågas i en folkomröstning. EMU

innebär ett mer långtgående överlämnande av makt än

EU-medlemskapet.

År 1994, när svenska folket fick ta ställning till

om Sverige skulle bli medlem i EU, diskuterades för-

och nackdelarna med ett svenskt medlemskap i EU.

Däremot tog man inte ställning till frågan om ett

eventuellt framtida medlemskap i den monetära unio-

nen.

Jag vill erinra om vad som sades i den proposition

som låg till grund för folkomröstningen om EU-

medlemskapet: "Om Sverige beslutar sig för ett delta-

gande i EMU:s tredje fas följer att beslut om utgiv-

ning av sedlar och mynt samt frågan om lagligt betal-

ningsmedel överförs till den europeiska centralban-

ken. Detta kräver också ändringar i bestämmelserna

om sedelutgivningsrätten."

Med andra ord: Sedelutgivningsrätten är en

grundlagsfråga. Och det betonades mycket tydligt i

fyrpartiregeringens proposition. Den nuvarande riks-

dagen har enhälligt godkänt den propositionen utan

några som helst invändningar. Den enda möjliga

tolkning som kan göras är att om Sverige eventuellt

vid någon tidpunkt vill gå med i valutaunionen måste

regeringsformen ändras dessförinnan. Det har svenska

folket folkomröstat om. Om man frångår det kan EU-

omröstningens demokratiska legitimitet ifrågasättas.

Den svenska grundlagen måste tas på allvar. Den får

inte manipuleras bort på det vis som nu riskerar att

ske.

Ett medlemskap i en ekonomisk monetär union,

med gemensam valuta, är ett större steg än medlem-

skapet i EU. Därför är det viktigt att ett eventuellt

svenskt medlemskap i EMU föregås av en folkom-

röstning. Däremot är det inte - såvitt vi kan förstå,

eftersom det finns en bred uppställning för att inte nu

ansluta oss till EMU - i närtid aktuellt med en folk-

omröstning eftersom flera partier här i riksdagen

avvisar ett medlemskap i EMU. Därmed är också den

tidigast tänkbara tidpunkten för en folkomröstning

valdagen 2002.

Fru talman! Det är bra att Sveriges riksdag i dag

klargör att EMU-medlemskapet inte nu är aktuellt.

Det är det bästa för ekonomin, för Sverige och för

Europa

Fru talman! Jag ber mot den bakgrunden att få yr-

ka bifall till reservationerna 7 och 11 till betänkandet.

I övrigt står vi bakom utskottets majoritetstext.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

PER-OLA ERIKSSON (c): Sverige och den ekonomiska och monetära unionen (1997-12-04) — PRESS0