Fru talman! Det är alldeles riktigt, Sören Lekberg,
att jag har skrivit en artikel som är publicerad på DN
Debatt i dag. Jag har däremot inte satt rubriken, vilket
Sören Lekberg misstänkte.
Nu säger Sören Lekberg att jag kommer med nö-
dargument när jag hänvisar till de ekonomiska struk-
turproblemen i Sverige som skäl för att vi kristdemo-
krater inte anser att Sverige skall gå med i EMU. Om
jag minns rätt var Sören Lekberg närvarande i utskot-
tet i tisdags när Konjunkturinstitutets generaldirektör
Svante Öberg var där. Vi hade en hearing om Sveri-
ges ekonomi. Jag håller i rapporten: Konjunkturläget,
november 1997, Sören Lekberg. Det är inget nödar-
gument. Den pekar på att lönebildningen inte funge-
rar. Den pekar på att vi kommer att ha 4,4 % i stället
för 3,5 % löneökningar det här året.
Detta kommer att öka pressen på arbetslösheten.
Den öppna arbetslösheten kommer inte att vara 4 % år
2000 utan 6,3 %. Boken pekar på att Riksbankens hot
att höja räntan kommer att genomföras för att kyla av
en ekonomi med massarbetslöshet, Sören Lekberg.
Den pekar på att AMS har rätt när man säger att det
med denna massarbetslöshet saknas yrkesarbetare i en
mycket stor del av landet. Det är väl inte nödargu-
ment, Sören Lekberg, med alla dessa tydliga bevis
som Konjunkturinstitutet lägger fram, dvs. att Sverige
har mycket allvarliga strukturproblem med sin eko-
nomi?
Det som förvånar mig är att regeringen inte erkän-
ner detta och använder det som argument för att ta itu
med strukturproblemen. Ni flyr hela tiden från dem.
Ni talar i propositionerna och betänkandena om lö-
nebildningen, men ni gör inget åt den. Det är proble-
met.