Fru talman! Kristdemokraterna och vi moderater
tillhör samma parti i Europasamarbetet, EPP. Där är
man naturligtvis starkt för EMU och den gemensam-
ma valutan euron. Jag förstår att Mats Odell skäms
när han uppträder ute i Europa och är motståndare till
EMU.
Nu knyter kristdemokraterna an till EMU-
utredningens slutsats att Sverige först bör reda ut sina
strukturella problem och få ned arbetslösheten innan
det är dags för euron. Mats Odell delar uppenbarligen
inte regeringens ståndpunkt att allt är bra som det är.
Det kan man väl förstå. Det är alldeles klart att vi har
mycket som vi behöver åtgärda, den stora offentliga
sektorn, det hårda skattetrycket, arbetsrätten, löne-
bildningen osv.
Men då är frågan till Mats Odell: Varför skulle det
gå lättare att reformera Sveriges ekonomi utan den
press som det ändå skulle vara att ha en gemensam
valuta och en stabilitetspakt som övervakar vad vi
sysslar med? Ser inte Mats Odell risken att ett utan-
förskap skulle kunna utnyttjas som en ursäkt för att
skjuta saker och ting på framtiden?
Det finns alltid ett val eller en konjunkturdämp-
ning som skulle behöva passera innan man tar itu med
frågorna. I nuvarande läge vill regeringen inte ens
erkänna att problemen existerar. Då får vi den ut-
vecklingen att vi successivt får en sämre tillväxt i
landet, ingenting görs åt arbetslösheten och vi blir
relativt sett fattigare än vår omvärld. Det är en ut-
veckling som varit på gång ända sedan 1970.
Det är dessutom, till skillnad från tidigare, inte li-
ka lätt att avläsa. Då bekräftades detta i stora deval-
veringar. Nu blir det en fortskridande depreciering
som inte är lika tydlig. Tänk om detta t.o.m. är uträk-
nat av en regering som hindras av traditionalister i det
egna partiet och i fackföreningsrörelsen från att vidta
de nödvändiga strukturreformer som Mats Odell och
jag egentligen är överens om behöver komma till
stånd.