Fru talman! Jo, helt enkelt av samma skäl som vi
inte förordar att man skall ha flera olika valutor i
Sverige, en för Norrland, en för Götaland och en för
Svealand. Det medför bl.a. dubbla prissättnings-
problem och omräkningar. Med en gemensam valuta
som inte bara omfattar Sverige utan även våra angrän-
sande länder som vi bedriver handel med får vi lägre
transaktionskostnader, bättre underlag för prisjämfö-
relser och alla de fördelar som detta ger. Men jag
avstår att debattera frågan vidare. Lönnroth är ju inte
ute efter att euron skall införas i Sverige, utan han
försöker bara att sprida något slags misstro mot dess
värde.
När det gäller vad vi skall göra inför 1998 års val
har jag redan sagt att vi skall driva frågan om svenskt
inträde i EMU så tidigt som möjligt. Det är för sent
att räkna med att det skall kunna ske från starten, men
det är frågan om inträde som är den avgörande. Vi har
ingen anledning att driva frågan om folkomröstning.
Om andra partier - framför allt då det socialdemokra-
tiska partiet - uppträder på ett sådant sätt att ett sena-
reläggande blir nödvändigt och det därtill framtvingas
en folkomröstning får vi också gå den vägen, men det
är inte någonting som vi väljer. Det är någonting som
vi ser som en nödvändig utväg för att uppnå vårt mål
att införa euron i Sverige. Detta har vi inte anledning
att driva som ett krav eller ett löfte i valrörelsen. Då
handlar det återigen mera om utanverket snarare än
sakfrågorna.
Orsaken till att Lönnroth driver den här tanken är
återigen ingenting annat än att han vill sätta stopp för
euron. Vi anser att vi skall införa euron enligt det
fördrag som vi har åtagit oss att följa. Man kan möjli-
gen diskutera tidpunkten. Jag kan förstår om andra
tycker att vi inte är klara eftersom vi inte har uppfyllt
konvergensvillkoret för att vara med i ERM. Men det
är en annan fråga.
Vad vi kan ta ställning till i en folkomröstning är
tidpunkten för inträdet, inte till möjligheten att säga
nej till något som vi har förpliktat oss att göra.