Fru talman! De flesta bedömare anser att ett inva-
sionshot mot Sverige för närvarande inte är över-
hängande. Regeringen anser inte heller att ett inva-
sionshot skulle kunna utvecklas under de närmaste tio
åren, förutsatt att vi har kvar en grundläggande för-
svarsförmåga, som vi alldeles nyss hörde försvarsmi-
nistern säga. Men någon förklaring av vad en grund-
läggande försvarsförmåga är har jag varken hört eller
sett. Här kommer väl ett av problemen i den här de-
batten, nämligen att det saknas en grundläggande
analys av hoten och möjligheterna och behoven av att
möta dem, så att angripare verkligen blir bemötta och
avväpnade. Den hotbild som har tagits fram beskri-
ver, som jag ser det, inte Sverige som en del i ett
större internationellt sammanhang.
Fru talman! Det skulle vara intresssant att få veta
vad som egentligen menas med en grundläggande
försvarsförmåga. Var ligger gränsen för den uppåt
och nedåt? Kan möjligen socialdemokraterna ge ett
svar på den frågan? Som lekman men ändå ansvarig
politiker anser jag att det fordras en mycket god ana-
lys av situation, hotbild och Sveriges möjligheter att
försvara sig om det skulle behövas, dvs. om det som
många anser obefintliga hotet blir ett befintligt hot.
Den säkerhetspolitiska bedömningen måste sättas in i
ett större internationellt perspektiv med utblick inte
bara mot Östersjön. Sverige måste ses som en del av
det Europa som vi säger oss vilja ha gemenskap med
och delaktighet i.
Fru talman! Jag är beredd att hålla med generalin-
spektören för armén när han i ett yttrande säger: "De
förändringar som nu avses att genomföras inom För-
svarsmakten får ej medföra att vår nationella för-
svarsförmåga på kort, medellång eller lång sikt
äventyras." Men risken är enligt samme talesman stor
för att så blir fallet.
I kristdemokraternas motion med anledning av re-
geringens proposition 1998/99:74 Förändrad om-
värld - omdanat försvar framhåller vi bl.a.: "I sin
bedömning av det säkerhetspolitiska läget tar rege-
ringen dock inte tillräcklig hänsyn till den spända
situation som uppkommit i och med krigen på Balkan
under 90-talet, Irak-krisen eller situationen i Turkiet.
Det spända läget mellan olika länder i forna Sovjet-
unionen och situationen i Barentsregionen måste
också påverka den säkerhetspolitiska omvärldsbe-
dömningen.
Även om en jämförelse av det säkerhetspolitiska
läget före och efter det kalla kriget utfaller till fördel i
en framtidsprognos, går det inte att slå sig till ro.
Makt- och styrkeambitioner kan ta sig andra uttryck
och ge andra hotbilder än de traditionella. För att ge
landet ett fullgott försvarspolitiskt skydd måste därför
de traditionella säkerhets- och försvarspolitiska ställ-
ningstagandena även inkludera annorlunda, oväntade
och komplexa hot. Det kan exempelvis vara miljöför-
störelse av dumpat kärnavfall, läckande atomdrivna
u-båtar och kärnkraftverk, kärnvapen och missiler i
orätta händer, terrorverksamhet, sabotage etc. Sveri-
ges allt större militära internationella engagemang
kan också komma att innebära konfrontationer med
andra länder och grupper. För ett gott försvarspoli-
tiskt skydd måste även dessa faktorer medräknas i
hotbilden."
Fru talman! Vi kristdemokrater har med stort in-
tresse - något som jag nämnt tidigare i dag men gärna
vill upprepa - tagit del av överbefälhavare Owe
Wiktorins hemställan till regeringen om att regering-
en skall ompröva den gällande säkerhetspolitiska
bedömningen och därmed sammanhängande plane-
ringsförutsättningar och att det görs före beslut om
försvarets inriktning. Detta med tanke på bl.a. situa-
tionen på Balkan, vilken enligt ÖB måste ges en för-
nyad säkerhetspolitisk bedömning.
Såvitt jag kan förstå är försvarsministern inte helt
avvisande till denna hemställan, som också flera
andra militära ledare förespråkar.
Det går inte att bortse från Sveriges alltmer ökan-
de europeiska engagemang, vilket naturligtvis också
påverkar den säkerhetspolitiska hotbilden.
Fru talman! Självklart skall Sverige ha ett försvar
i tiden, anpassat till den eller de hotbilder som finns
och med beredskap att internationellt tjänstgöra
fredsbevarande och fredsskapande.
Jag ser fredsfrågan och försvarsfrågan som oer-
hört viktiga. Det får inte bli så att långa år får plikta
för stunder av oförstånd och kortsiktighet.
Fru talman! I propositionen nämner regeringen
hot som är direkt riktade till det civila samhället.
Regeringen drar dock inte andra konsekvenser av
detta konstaterande än att föreslå att en särskild utre-
dare skall tillsättas. Vi kristdemokrater anser att en
förutsättning för en planering av totalförsvaret, inklu-
sive civilförsvaret, är att en sådan utredning, som bör
vara parlamentarisk och ha klart angivna mål och
tidsramar, skyndsamt igångsätts.
När det gäller att forma ett civilt fungerande för-
svar finns mycket kunskap att hämta från exempelvis
Sarajevo. Där levde människor belägrade, omringade
och beskjutna under flera år. Det som bl.a. räddade
dem var att det civila samhället organiserade sig,
enligt min tolkning, med målsättningen Sarajevos
överlevnad. När situationen var som svårast och det
offentliga systemet mer eller mindre rasade ihop,
växte det snabbt upp ett frivilligt nätverk eller system
som tog tag i olika verksamhetsområden. Det gällde
barnomsorg, äldrevård, sjukvård, social omvårdnad,
kulturliv m.m. Många frivilliga anmälde sig.
Vad jag menar med detta är att det civila samhäl-
let i sig har en inneboende dynamik som måste kunna
tas till vara då alla telekommunikationer har upphört,
det elektriska systemet slagits sönder, vatten och
avlopp slutat att fungera, värmeledningarna slagits ut
osv.
Fru talman! Hotbilden för det civila samhället är
ganska dyster. Men det är svårt att avgöra varifrån
hoten kan komma och vilka konsekvenserna kan bli
om de verkställs.
Infrastrukturen med elförsörjning, telekommuni-
kationer och informationsteknik är sårbara och utsatta
områden. Eftersom hoten är oförutsägbara kommer
också civilbefolkningen att vara mycket utsatt och
sårbar. Det civila försvaret måste ha en nyckelroll i
det framtida försvaret.
Fru talman! Regeringen har mycket knapphändigt
belyst specificering av och förslag om hur in-
frastrukturen kan skyddas. Visserligen talas det om
att säkerheten måste utvecklas och systemen ses över,
men några direkta förslag om hur detta skall ske finns
inte. Det talas om att enskilda enheter och verksam-
heter själva måste ordna sitt försvar, samtidigt som
regeringen helt konkret pekar på behovet av exem-
pelvis reservaggregat för elförsörjningen. Men även
dessa aggregat föreslås att olika verksamheter själva
skall anskaffa, eventuellt i samarbete med kommu-
nerna.
Vi kristdemokrater anser att skyddet för telekom-
munikationerna snarast måste bli i sådant skick att de
kan fungera vid ett väpnat angrepp. Den av regering-
en planerade inriktningen på åtgärder för att garantera
säkerheten i telenäten måste således snarast påbörjas.
Fru talman! Vi anser inte att den bristande till-
gången på personella bevakningsresurser, som rege-
ringen anger, skall vara ett skäl för att inte skydda
viktiga anläggningar inom elförsörjningen. En sådan
brist måste också med det snaraste kunna avhjälpas.
Bevakningen av den sårbara elförsörjningen måste
intensifieras, så att den skyddas från såväl angrepp
från nära håll som från precisionsbekämpning med
luftburna vapen med lång räckvidd.
Fru talman! Sammanfattningsvis så här långt krä-
ver kristdemokraterna en grundläggande analys av de
nya hotens konsekvenser för civilbefolkningen, dvs.
hur civilbefolkningen kan skyddas och användas för
att samhället skall fungera i krissituationer. I detta
sammanhang bör också försörjningsberedskapen och
behoven av skyddsrum utredas. Den offentliga sek-
torns plats måste belysas i detta arbete, dvs. sjukvård,
barnomsorg och äldreomsorg. Polis- och brandväsen-
de ingår också i den bilden liksom integrering av
räddningstjänsten i civilförsvaret. De frivilliga orga-
nisationernas plats i detta arbete måste vara en viktig
utgångspunkt.
Fru talman! Kristdemokraterna anser dessutom att
den nya hotbilden för det civila samhället och en
förändrad organisation kräver en samlad översyn av
ledningssystemet. Det vidgade säkerhetsbegreppet
och avsikten att använda totalförsvarsresurser inom
ett brett spektrum av extraordinära händelser gör att
det civila och det militära ledningssystemet måste ses
i ett sammanhang. Utgångspunkten skall vara att
totalförsvarskonceptet skall utvecklas genom en så
långt möjligt samordnad civil och militär ledning i
hela skalan från fred till krig. Hänsyn bör tas till var-
dagsförhållandena, förmågan till anpassning och
kravet på snabbhet i beslutsfattandet. Dessutom bör
risken för informationskrigföring beaktas. Länsstyrel-
sernas kompetens i totalförsvarsfrågor måste säker-
ställas, liksom god förankring hos de frivilliga för-
svarsorganisationerna.
Den översyn med parlamentarisk insyn som avise-
ras när det gäller ledningssystemet bör genomföras
snabbt, så att beslut kan fattas samordnat och i takt
med den övriga omstruktureringen av grund- och
krigsorganisationen. Några större förändringar när det
gäller ledningsfrågan bör därför inte genomföras i
närtid.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 13 un-
der mom. 13 gällande mål för det civila försvaret
m.m.