Försvarspolitiken

Herr talman! Detta betänkande är inledningen på

en ominriktning av totalförsvaret som kommer att

leda till ett nytt försvarsbeslut. För att detta arbete

skall kunna ge ett trovärdigt resultat är det ett livs-

villkor för Försvarsmakten att trots avvecklingar

kunna behålla hög kompetens och vidmakthålla god

rekrytering. Den kompetens som finns hos personalen

i totalförsvaret och försvarsindustrin är lättrörlig och

många gånger svår att behålla utan långsiktighet i

planering och utveckling.

I mitt anförande kommer jag att behandla ekono-

min, det militära försvaret och försvarsindustrin.

Margareta Viklund kommer bl.a. att behandla det

civila försvaret.

Inför den framtida utformningen av totalförsvaret

är det bra att totalförsvarets fyra huvuduppgifter be-

står samtidigt som vi skall förebygga att vårt samhälle

utsätts för svåra påfrestningar i fred genom den ro-

busthet och förmåga till omställning som byggs in i

det fredstida samhället.

Herr talman! Regeringens inriktning är att den

ekonomiska ramen fr.o.m. år 2002 skall vara 4 mil-

jarder kronor mindre än den ram som godkändes av

riksdagen 1998. Den särskilda uppräkningen av an-

slaget för anskaffning av materiel med den s.k. tek-

nikfaktorn skall upphöra fr.o.m. år 2000.

Det bör noteras att ett omställningsbidrag om to-

talt 4 miljarder kronor skall användas för kostnader

som uppkommer i samband med strukturförändring-

arna. Det kommer alltså inte den egentliga verksam-

heten till godo.

Förslaget innebär nedskärningar på 12 miljarder

kronor. Till detta kommer borttagandet av teknikfak-

torn, som innebär minskad köpkraft med ca 4 miljar-

der kronor, dvs. en nedskärning med totalt ca 16

miljarder kronor under perioden 2002-2004. Under

återstoden av innevarande försvarsbeslutsperiod har

dessutom ramen urholkats med ca 7 miljarder kronor

genom bl.a. anslagsförordningens effekter. Under

rubriken Ekonomiska ramar skriver regeringen att

"Försvarsmaktens anslag vid utgången av år 2001

inte skall ha någon kvarstående belastning i form av

utnyttjad anslagskredit". Detta betyder att Försvar-

smakten måste inplanera en större reserv än normalt

för att kunna täcka in oförutsedda händelser.

Att på kort tid genomföra en planerad ominrikt-

ning och reduktion av Försvarsmakten inför ett nytt

försvarsbeslut innebär stora kostnader. När det gäller

de framtida försvarskostnaderna är det för tidigt att

uttala sig om hur mycket billigare ett sådant försvar

kan bli. En rad osäkra faktorer finns. Det finns ingen

samlad syn på hur den framtida personalförsörjningen

skall utformas. Investeringar i försvarsmateriel är

långsiktiga och kontraktsbundna. Kostnader för per-

sonalavveckling, pliktpersonalens framtida förmåner

och avveckling av mark, anläggningar och förnöden-

heter är omfattande samtidigt som en förtätning av

grundorganisationen kan medföra stora investeringar.

Ökad förmåga att i samverkan med andra länder delta

i internationella operationer kräver resurser som

måste kartläggas.

De ekonomiska ramar som föreslås innebär dra-

matiska nedskärningar för försvaret. Kristdemokra-

terna kan inte medverka till ett sådant beslut i ett läge

där konsekvenserna inte kan överblickas. Det är där-

för absolut nödvändigt att konsekvenserna för grund-

och krigsorganisationen under den kommande för-

svarsbeslutsperioden klargörs i samband med att

ramarna fastställs. Erfarenheter från tidigare om-

struktureringar har visat att det är lätt att överskatta

besparingspotentialen. Kristdemokraterna avstyrker

därför regeringens föreslagna inriktning till ekono-

miska ramar för perioden 2002-2004.

Fru talman! En viktig förutsättning för kontinuer-

lig förnyelse av den materiel som krävs för att upp-

rätthålla en hög försvarsförmåga är att anslagen an-

passas till de verkliga kostnadsförändringarna. Tek-

nikfaktorn som ingick i 1992 års försvarsbeslut har

haft stor betydelse för den fortsatta utvecklingen mot

ett modernt och allsidigt försvar.

Regeringen anför att motiv saknas för en generell

kostnadsuppräkning med teknikfaktorn men tillägger

att medel för teknisk förnyelse bör reserveras inom

fastställda ekonomiska ramar. Kristdemokraterna

menar att förslaget måste utformas så att inte övriga

anslag inom fastställd ram urholkas. I reservation 5

skriver vi att regeringen bör återkomma med en pre-

cisering om hur teknisk och materiell förnyelse skall

säkerställas.

Regeringen konstaterar att anslagsförordningens

konsekvenser inte är möjliga att följa upp trots att

riksdagen vid två tillfällen betonat att den skall vara

verksamhetsneutral och att regeringen i budgetpropo-

sitionen 1998 avsåg att utvärdera dess effekter år

2002. Kristdemokraterna vidhåller sin uppfattning att

anslagsförordningens köpkraftseffekter snarast bör

granskas för att bringa klarhet i de akuta försvarseko-

nomiska problemen. Denna granskning bör fungera

som underlag när regeringen återkommer till riksda-

gen med förslag till ekonomisk ram och grund- och

krigsorganisation.

Fru talman! Efterfrågan på bidrag till internatio-

nella insatser varierar. Förutsättningar för att i ökad

utsträckning kunna ge avsiktsförklaringar, planera för

och delta i fredsfrämjande insatser är att det finns

ekonomiska resurser som kan användas över flera

budgetår.

Kristdemokraterna har tidigare framfört att resur-

ser för fredsfrämjande verksamhet inte får urholka

totalförsvarets ekonomiska ramar, vilket försvarsut-

skottet då instämde i. Vi vill ha en tydlig och fast

struktur med öronmärkta pengar för hur svenska

internationella insatser skall finansieras. Då får vi

både en bättre politisk handlingsfrihet och försvars-

planering.

Eftersom utskottet inte anser detta lämpligt men

ändå påpekar att det är "angeläget att undvika omav-

vägningar inom utgiftsområdet under pågående verk-

samhetsår" för vi även fram detta krav i vår ekono-

miska reservation. Bifall till reservation nr 2!

Fru talman! Att bidra till fred och säkerhet i om-

världen är en av totalförsvarets huvuduppgifter. Det

svenska försvaret måste därför ha förmåga att för-

hindra spridning till svenskt territorium av eventuella

kriser och väpnade konflikter i närområdet. Resurser

bör avsättas som leder till att Sverige kan avdela

förband från alla försvarsgrenar till internationella

operationer. Ju bättre interoperabilitet vi får, desto

färre förberedelser inför övningar och internationella

operationer behöver göras.

Vid olika typer av insatser måste vi se till att

svensk personal i möjligaste mån skyddas för verk-

ningar av såväl konventionella vapen som massför-

störelsevapen. Det är viktigt att stödfunktionerna,

t.ex. sjukvårdsförband, har förmåga att uppträda nära

och i samma insatsmiljö som stridande förband. För-

utsättningarna för en väl fungerande och förberedd

hälso- och sjukvårdsorganisation kräver att Försvarets

sjukvårdscentrum har resurser som täcker såväl före-

byggande åtgärder på veterinär- och hälsoskyddssi-

dan som åtgärder för att kunna rekrytera och utbilda

sjukvårdspersonal för internationella insatser.

Fru talman! Ett bibehållande av Sveriges militära

alliansfrihet ställer krav på tydlig trovärdighet vad

gäller vår försvarsförmåga. Försvaret av Sverige är

det yttersta motivet för det militära försvarets exis-

tens. Angrepp skall kunna mötas var de än kommer

ifrån, och hela landet skall försvaras. En betryggande

svensk försvarsförmåga bidrar till stabilitet i det

nordeuropeiska området. Strävan bör vara ett så ef-

fektivt utnyttjande som möjligt av de samlade resur-

ser som Sverige satsar för att trygga sin säkerhet.

Vår beredskap måste beakta att vårt land har en

274 mil lång kust samt att avståndet från den nordli-

gaste platsen till den sydligaste platsen är 157 mil.

Minskningen av antalet förband och de neddragningar

av beredskapen som diskuteras får inte leda till att det

blir luckor i våra övervaknings- eller insatssystem. En

personell och materiell bas för anpassning till de

försvarsbehov som alltid finns för att hävda nationell

integritet, stödja samhället och delta i internationella

insatser måste bibehållas på en trovärdig nivå.

Utvecklingen inom informations- och lednings-

områdena samt inom vapen- och ammunitionsområ-

det går snabbt. Vid utformningen av insatsorganisa-

tionen måste våra förband bli balanserade när det

gäller vapenverkan, skydd, underrättelseförmåga,

ledning samt taktisk och operativ rörlighet. Vid en

fredsframtvingande operation måste våra förband ha

förmåga att genomföra väpnad strid var som helst och

när som helst. Målsättningen måste vara förband med

kvalitet över hela linjen.

Även om utskottet har erfarit att regeringen för

närvarande inte avser att vakantsätta vissa förband

kräver Kristdemokraterna att regeringen dels redovi-

sar vilken beredskapsnivå som krävs för att på ett

trovärdigt sätt kunna hävda Sveriges nationella integ-

ritet, dels informerar riksdagen om de beredskaps-

sänkningar och vakantsättningar av förband som

senare planeras. Vi har utvecklat detta i reservation 7.

Fru talman! Den kärna av högt prioriterade insats-

förband som krävs i den framtida krigsorganisationen

måste ha hög kvalitet. Dessa kvalificerade stridskraf-

ter skall med hög taktisk och operativ rörlighet kunna

identifiera och leda bekämpning av mark-, sjö- och

luftmål. De skall även utgöra grunden för den lång-

siktiga anpassningen genom sin kompetensbas. Tyd-

liga operativa krav måste ställas utifrån det militära

försvarets fyra huvuduppgifter.

Med hänsyn till Sveriges maritima beroende och

de krav som redan i fred ställs på övervakning och

kontroll för att markera svenska intressen i Östersjön

och västerhavet bör den marina förbandsvolymen och

beredskapen upprätthållas på en nivå som säkerställer

samtidiga insatser i Östersjön och västerhavet med

ytstridsfartyg, ubåtar och minröjningsfartyg. Över-

vakning och kontroll av våra vidsträckta skärgårds-

områden, territorialhavet och den ekonomiska zonen

skall kunna ske kontinuerligt. Kvalitativ förnyelse av

de marina förbanden måste säkerställas. Därmed kan

också en grund skapas för att bevara den världsledan-

de position som Sverige för närvarande har avseende

marina resurser samtidigt som strategiskt viktiga

kompetenser bevaras inom landet.

En viktig del av territorialförsvaret är hemvärnet,

som genom sin förankring har mycket god lokalkän-

nedom. Eftersom hemvärnet är en levande organisa-

tion som finns över hela landet dygnet om, året runt

stärker det samhällets förmåga att motstå svåra på-

frestningar. Kristdemokraterna menar att en utredning

borde ha tillsatts för att vi skall kunna säkerställa

hemvärnets framtida möjligheter att agera i både

freds- och beredskapssituationer.

Fru talman! Eftersom totalförsvaret vid en krissi-

tuation i omvärlden successivt skall kunna höja be-

redskapen och även kunna vidta åtgärder mot föränd-

rade hot blir anpassningsfilosofin av fortsatt central

betydelse. Förändringar av hot och risker bedöms

kunna ske snabbare nu än under det kalla kriget. En

inbyggd handlingsfrihet mot nya typer av angrepps-

hot gör det nödvändigt att det svenska försvaret har

en stabil grund. Förnyelse och utveckling kommer att

erfordras för internationella insatser och för att vi

skall kunna följa med i den militärtekniska utveck-

lingen och skapa handlingsfrihet för framtiden.

Basen för anpassnings- och tillväxtförmågan är en

kvalitativt utvecklad och kompetent insatsorganisa-

tion. Därför måste vi skapa största möjliga tilltro till

anpassningsprincipen, som visar hur vår försvarsför-

måga kan höjas. Framför allt måste kedjan från tidiga

signaler till konkreta åtgärder fungera väl. Om försva-

ret behöver växa får inte startsträckan bli för lång.

Kristdemokraterna har därför betonat att riksda-

gen årligen bör få information om anpassningsförmå-

gan, vilket utskottet nu förutsätter. Där skall framgå

beredskapskraven på insatsorganisationen och vilken

grad av beredskap som upprätthålls.

Erfarenhetsmässigt är det ett omfattade och kost-

nadskrävande arbete att återta eller tillskapa ny kom-

petens. Eftersom ett förband är fullt operativt först

när det är samövat till alla sina funktioner och upp-

fyllt med personal, förnödenheter och materiel för

strid måste befälens kompetens övas och utvecklas.

Detta blir än viktigare nu när svenska förband skall

kunna delta i fredsframtvingande insatser. Vår an-

passningsförmåga finns i övningsverksamheten, som

är helt nödvändig för att behålla och inspirera kvalifi-

cerad personal.

Den nu rådande situationen med en försvarsmakt

med låg verksamhetsnivå som får allt modernare

materiel, men där officerare och värnpliktiga får allt

sämre möjligheter att lära sig använda ny materiel, är

ohållbar. Utskottet håller med kristdemokraterna om

att det behövs en grundläggande och kontinuerlig

verksamhet som vidmakthåller och utvecklar erfor-

derliga förmågor.

Fru talman! Sveriges militära alliansfrihet förut-

sätter att vi har kapacitet att självständigt försvara

vårt territorium. Denna förmåga har byggt på en hög

materiell försörjningsgrad, vilken har utgjort en viktig

del av försvarspolitiken. Den svenska försvarsindust-

rins unika förmåga att leverera kvalificerade högtek-

nologiska system har därför ett stort försvars- och

säkerhetspolitiskt värde.

Utskottet håller med kristdemokraterna om att det

är väsentligt att reduceringen av materielanskaffning-

en inte får medföra negativa konsekvenser för till-

växtförmågan. Detta är även viktigt för att svensk

försvarsindustri skall betraktas som en attraktiv inter-

nationell samarbetspartner.

Trots den osäkerhet som regeringen har försatt

försvarsindustrin i måste den få tid för omställningar

och förutsättningar för fortsatt högteknologisk ut-

veckling. Det förtroende som visas svenska produkter

runtom i världen kan snabbt gå förlorat genom kort-

siktiga eller uteblivna politiska beslut. Högteknolo-

gisk kompetens är lättflyktig men svårfångad.

Kristdemokraterna ställer sig därför bakom det

krav som finns i reservation 12 om en parlamentarisk

utredning i syfte att ge försvarsindustrin långsiktiga

besked om framtida prioriteringar.

Fru talman! I försvars- och säkerhetspolitiken är

det nödvändigt med stabilitet och långsiktighet. Att

projektera och utveckla materiel, att utbilda och be-

driva en kontinuerlig verksamhet samtidigt som en

omfattande omstrukturering förestår ställer nu För-

svarsmaktens och försvarsindustrins personal inför

stora utmaningar. Stora nedskärningar i ett skede när

Försvarsmaktens ekonomi har utsatts för enorma

påfrestningar och instabila regler ger ingen trovärdig-

het åt viljan att utforma ett nytt försvar. Viktig kom-

petens riskerar att gå förlorad, och arbetet med omin-

riktningen försvåras.

Militär försvarsberedskap tar lång tid att bygga

upp, men kan snabbt raseras. Den reduktion av total-

försvaret som Socialdemokraterna och Centern med

välvilligt bistånd av de försvarsfientliga partierna

Vänstern och Miljöpartiet nu drivit igenom kan med-

föra minskade möjligheter att bestämma över vårt

eget territorium i händelse av internationella konflik-

ter. Dagens försvarspolitik handlar om vår framtida

säkerhet - långt in på 2000-talet.

Fru talman! Kristdemokraterna står bakom samt-

liga de reservationer vi lämnat, men jag yrkar här

bifall endast till nr 2.