Herr talman, ledamöter och få men naggande go-
da åhörare! Vänsterpartiet har sedan många år tillba-
ka krävt att det militära försvaret skall minskas till
förmån för andra verksamheter inom vår gemensam-
ma sektor.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen mot allt öpp-
nare kontakter och relationer har gjort det möjligt att
minska försvarsutgifterna runt om i Europa och även i
USA. Sedan 1985 och fram till 1997 har kostnaderna
för försvarsutgifterna sjunkit i vår omvärld. Några
axplock ur den statistik som vi har fått visar att
Tyskland har minskat försvarsutgifterna med 38 %,
Storbritannien med 24 % och Danmark med 8 %.
USA har minskat utgifterna med 34 % men har nu
ökat lite igen. Rysslands försvarsutgifter är 80 %
lägre nu än före murens fall. Samtidigt har de svenska
försvarsutgifterna fram till 1997 ökat med 14 %.
Sverige och Danmark är de enda länder i Europa som
har ökade försvarsutgifter. Alla dessa uppgifter
kommer från IISS.
Sverige har haft och har ett starkt försvar. Det är
inte riktigt den bilden som Henrik Landerholm visar
när han talar om det förfärliga med att vi skall skära
ned på försvaret.
Vi ser i stället att vi äntligen har fått en föränd-
ring. Beslutet om att omdana och minska försvaret
hälsas med glädje. Det stora invasionshotet har äntli-
gen kunnat avskrivas ur den svenska försvarsplane-
ringen. Även om det försvarsbeslut som fattades 1996
hade dessa tendenser gav det inte någon större påver-
kan på inriktningen av försvaret. Men nu tas det
första riktiga steget. Genom de förslag till nedskär-
ningar av ramarna för år 2002 och tre år framåt med
totalt 12 miljarder har regeringen gått från ord till
handling. Vi ser detta som en start för ett försatt för-
ändrings- och nedrustningsarbete, även om det blir ett
omställningsbidrag under två år.
Vänsterpartiet ser också positivt på den möjlighet
som ges för ett utökat deltagande i internationella
missioner. Vi har en lång tradition på området, och
som en neutral och alliansfri stat vet jag att vi kan
göra mycket i det fredsbefrämjande och fredsbeva-
rande arbetet. Vårt krav är dock att de svenska resur-
serna bara skall sättas in när OSSE eller FN begär det
och efter det att ett fredsavtal undertecknats eller när
ett konfliktområde behöver stöd för att inleda samtal.
Svenska soldater får aldrig användas i en krigssitua-
tion.
Det är förebyggande åtgärder som skapar förtro-
ende och därmed minskar risken för att konflikter
skall utvecklas till skarpare åtgärder. Det är naturligt-
vis också viktigt att Sverige deltar i humanitära åtgär-
der och stöder minröjning runtom i vår värld.
De säkerhetspolitiska frågorna har ju debatterats
här för en stund sedan. Därför går jag inte in på dem.
Vi anser alltså att försvarsutskottets betänkande,
som nu ligger på riksdagens bord, är det första steget
mot en ny försvarspolitik. Utvecklandet av denna nya
inriktning står på fyra ben. Senare i höst kommer den
fysiska planeringen och de framtida enheternas loka-
lisering och innehåll att kunna diskuteras och beslutas
om här. Vidare kommer materielfrågan och värn-
plikten att behandlas i höst respektive till våren. Men
jag vill redan nu ta upp några av dessa frågor.
Stig Sandström kommer att redovisa vår stånd-
punkt när det gäller JAS och annat materiel. Jag skall
ta upp hoten mot vårt samhälle som kräver uppmärk-
samhet och medverkan av försvarsresurser.
Eftersom de framtida hoten inte primärt är militä-
ra måste också försvaret vara inriktat mot den nya
hotbilden. Riskerna för miljökatastrofer och hoten
som riktas mot ett alltmer el- och databeroende sam-
hälle är realiteter som, om de blir verklighet, starkt
skulle kunna påverka hela vårt samhälle. Därför är
också det civila försvaret så viktigt och dess betydelse
ökande.
Välfärden och demokratin är inte självklara. De
kan hotas av massarbetslöshet, alltmer ökande orätt-
visor och segregation. Det kan i sin tur leda till stora
samhällsproblem med ökat kriminellt våld som följd.
Lösningarna på dessa problem måste vi söka inom
många olika områden i vårt samhälle. I det här sam-
manhanget vill vi också se en allmän värnplikt som
inte är militär utan civil. Den skulle kunna omfatta
alla män och kvinnor och vara ett komplement till
den militära värnplikten. Syftet med denna värnplikt
skulle vara att göra samhället och dess invånare mer
robusta och ge kunskaper som stärker samhällets alla
delar.
Dessa frågor kommer vi naturligtvis tillbaka till
när Pliktutredningen lägger sitt förslag. Därför ut-
vecklar jag inte tankegången närmare, men jag tycker
att det är viktigt att påpeka dessa synpunkter.
Herr talman! Stödet till det civila samhället i fred
är en viktig uppgift för försvaret framgent. Miljöho-
ten runtom i landet och i vår omvärld är stora. Sam-
hället handskas med miljöfarliga varor, och transpor-
ter sker på land och på vattenvägar med allt större
tonnage. Även inom industrin är kemikalieanvändan-
det stort. Det viktiga är naturligtvis att minska använ-
dandet och därmed behovet av transporter av dessa
farliga varor, men också att förebygga olyckor. Vi har
här i riksdagen alldeles nyligen fattat flera beslut som
handlar om säkrare kemikaliehantering och kontroll,
men olyckor kan ändå ske.
Miljöproblemen har dessutom inga gränser. Ett
haveri till sjöss eller på en vattenväg kan skada oer-
hört stora områden. Det påverkar samhällets alla delar
som vattentäkter, kommunikationer m.m. Vi vet ock-
så att det finns stora latenta miljöhot i vår omvärld.
Det finns dokumenterade behov av sanering, inte
minst i våra östra grannländer. Därför är miljöpolitik
också säkerhetspolitik.
Det är därför som vi tycker att det är så oerhört
viktigt att vi kan utbilda miljösoldater. Det är en
mycket viktig fråga för framtiden. De kan naturligtvis
vara med i internationella missioner på sikt. Behovet
av att kunna använda militära resurser för miljöän-
damål har varit uppe i Europaparlamentet. Den reso-
lution som antogs rekommenderar medlemsstaterna
att se vilka resurser som skulle kunna ställas till för-
fogande vid miljökatastrofer. Här finns alltså ett defi-
nierat behov, och här finns en rekommendation från
EU. Det är en kunskap som är efterfrågad och be-
hövd. Vi i Sverige bör därför utveckla det här områ-
det.
I utskottsbehandlingen avfärdades detta förslag
med att lagen om värnplikt inte medger detta i
dagsläget. Man får bara skriva in värnpliktiga för
Försvarsmaktens eller det civila försvarets behov.
Men om samhället har andra behov i dag än tidigare
måste ju lagar kunna ändras. Därför anser vi att Sve-
rige skall satsa på att utbilda miljösoldater i miljöbri-
gader så att unga människor kan utbildas och delta i
miljösanering.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till Vänster-
partiets reservation 10 under mom. 11.
Säkerhetspolitik är också att efter ett fredsavtal ge
människor i ett land möjlighet till försörjning och
möjlighet att flytta tillbaka till sina egna områden.
Det allt överskuggande problemet runtom i vår
värld är de minor som finns nedgrävda. De omöjlig-
gör ett normalt liv. Människor tvingas leva i flyk-
tingläger med den misär det innebär och den risk det
också innebär för nya konflikter. Sverige har som
neutral stat ett stort ansvar. Vi har också drivit på i
den här frågan, både vad gäller ratificering av beslutet
om förbud mot antipersonella minor och satsning på
minröjning. Det är mycket bra. Jag håller med om att
vi ligger långt framme här. Men om de minor som nu
finns skulle tas bort i den nuvarande takten skulle det
dröja många hundra år innan alla områden är minfria.
Därför behöver vårt arbete med detta mångdubb-
las och alla krafter sättas in. Regeringen säger att
frågan är viktig. Då måste också mer resurser avdelas
till det här viktiga arbetet. Det finns minröjningsre-
surser både inom Sida och Räddningsverket. Deras
uppgifter är ju humanitära insatser.
Vi i Vänsterpartiet har i olika sammanhang yrkat
på en utökning av resurserna inom de områden som
berör minröjning. I dag finns det 70 miljoner kronor i
Försvarsmaktens budget. För att ge möjlighet att göra
ett bättre arbete på det här området behövs det åt-
minstone 200 miljoner per år. Vänsterpartiet, Miljö-
partiet och Folkpartiet har yrkat på en omfördelning i
budgeten, men fick inget gehör för detta i utskottet.
Därför yrkar jag bifall till vår reservation 6 under
mom. 9.