Fru talman! Försvarsministern säger att vi krist-
demokrater lovar lite för mycket och lite för ofta. Jag
har här redogjort för vad vi ser som allvarliga pro-
blem inför denna omstrukturering.
Det råder en samsyn, säger försvarsministern. Ja,
vi har ställt upp på förhandlingarna och höll ut nästan
ända till slutet, men det berodde naturligtvis på att
närstridsproblematiken och de akuta likviditets-
problemen skulle innebära alltför svåra påfrestningar
i omstruktureringsarbetet.
Problemet var ju då att konsekvenserna inte kunde
överblickas. Det var därför som jag sade i mitt anfö-
rande att det var viktigt att se konsekvenserna i för-
hållande till den ram som sedan blev resultatet av
denna uppgörelse. Det finns ett stort antal osäkra
faktorer.
Om försvarsministern läser de kristdemokratiska
reservationerna finner han att de inte innehåller några
stora satsningar på nya förband eller någon stor till-
växtförmåga. Vi vill föra fram t.ex. beredskapen som
vi anser blir alltför låg nu.
Jag vill ställa en fråga om de tvära ekonomiska
kast som har försatt försvarsindustrin i en akut situa-
tion. Vad beror det på att regeringen inte har kunnat
ge besked till försvarsindustrin i det här läget? Jag är
helt medveten om att det kommer att bli en omstruk-
turering i Europa, men att inte ge besked - vare sig
positivt eller negativt - försätter ju försvarsindustrin i
en mycket prekär situation.