Fru talman! Utbildningsutskottets betänkande
nr 12 sätter punkt för löntagarfondsepoken --
äntligen, skulle jag vilja tillägga. Men som Bengt
Silfverstrand mycket riktigt konstaterade har detta
gissel faktiskt blivit till något positivt.
Regeringens proposition 177, Utbildning och
forskning, var glädjande läsning när den kom. Vi
konstaterade ganska snabbt att den på många
punkter tillmötesgår flera tidigare önskemål från
Ny demokrati. Jag skall inte gå in på allt, men vad
vi särskilt noterade och gladdes åt är t.ex. de
satsningar på näringslivsrelaterad forskning som
kommer fram och de satsningar som görs inom
informationsteknologin. Den har helt plötsligt
blivit en dagsaktuell fråga i många dimensioner.
Det gäller även satsningarna på ett nytt universitet
med fokus mot öster, detta unika väderstreck som
vi länge har propagerat för att man skall kika på,
och de tankar som finns om att vi skall bli något
slags balans till ett framtida starkt S:t Petersburg.
Vi noterar också med glädje beskedet om det nya
internationella miljöuniversitetet i Lund. Till
skillnad mot Bengt Silfverstrand tyckte vi att sättet
det kom till på faktiskt var litet välkommet. Ett tag
var vi oroliga att man på Lunds universitet skulle bli
så förorättade att man skulle försöka torpedera den
här satsningen. Men tack och lov har Lunds
universitet en rektor som är mer kunnig och
framsynt än prestigefylld. Boel Flodgren insåg
snabbt att detta var en riktig satsning.
Det är viktigt att våga gå nya vägar och ta till vara
den entreprenöranda som finns. Därför skulle jag
gärna vilja gratulera professor Karl Lidgren till en
välförtjänt framgång. Jag är fullständigt övertygad
om att detta miljöuniversitet kommer att bli en
succé. Jag skulle kort vilja visa på vad en enda
person faktiskt kan betyda.
Grythytte akademi hade inte heller funnits om inte
en enda person hade varit drivfjäder, nämligen
Carl-Jan Granqvist. Sedan är det många andra som
har hjälpt till också, inklusive denna kammare,
men utan dessa personer hade det inte blivit så
mycket.
Vi gläds också åt de kvalitetsinriktade
kulturprojekten. Vi ser dem som en nödvändig och
mycket önskvärd balans så att det inte bara blir
naturvetenskapliga satsningar.
Vi välkomnar likaledes att man tydliggör rollen
mellan universiteten och de mindre och medelstora
högskolorna och att man äntligen ger dem
forskningsmöjligheter. Vi har på intet sätt sett de
farhågor som en del har fört fram om att det skulle
bli ett A- och B-lag.
Vi välkomnar också den särskilda utredaren som
skall utarbeta en mer detaljerad struktur och
organisation för en kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning.
Fru talman! Jag vill också uttrycka en förhoppning
om att vi slipper ett kommunalt inbördeskrig i södra
Storstockholm med anledning av den nya
universitetsstrukturen. Vi hoppas att den nyss
tillsatta organisationskommittén fokuserar helt på
universitets- och högskolebehov,
utbildningskvalitet och studenternas och lärarnas
prioriteringar och inte på olika kommun- och
landstingspolitikers mer eller mindre egoistiska
ambitioner.
Fru talman! Sammanfattningsvis är vi nöjda med
propositionen och betänkandet. Det syns också på
våra mycket få reservationer. En av dem,
reservation 4, speglar inte någon ideologisk
skillnad. Vi vill befria universiteten och
högskolorna mera och snabbare. Men å andra sidan
tycks problemet i dag mer vara outnyttjad och
oupptäckt frihet inom den akademiska världen.
Man är fortfarande i väldigt stor utsträckning fast i
gamla hjulspår och planstyrt tänkande.
Om nu Bengt Silfverstrand citerade professor
Strömholm rätt tycks han inte ha förstått att man
inte finns till särskilt länge i ett näringsliv där man
bara fokuserar på produktivitet. Det är satsningen
på produktivitet och kvalitet som banar väg för
framgången. Det gäller naturligtvis även i
akademisk utbildning.
Fru talman! Jag skulle bildlikt talat vilja dra
parallellen till en s.k. loppcirkus. Jag vill inte på
något vis hävda att det finns loppor i den
akademiska världen. Men, som säkert en del
känner till, när man tämjer loppor lägger man dem
i en burk med ett glaslock. Lopporna lär sig ganska
snart att inte hoppa högre än precis upp till denna
glasskiva. Sedan tar man bort glasskivan, men
lopporna fortsätter att hoppa precis upp till den. De
har inte upptäckt att glastaket är borta. Det är litet
grand så jag uppfattar den akademiska världen.
Den har inte upptäckt möjligheterna ännu.
Restriktionerna är förhållandevis få i dag. Vi i Ny
demokrati vill riva väggarna också. Vi hoppas att
det kommer. Agenda 2000 ger gott hopp därvidlag.
Fru talman! Det här är sannolikt den sista debatten
i det här sammanhanget. Jag trodde att
utbildningsministern skulle vara närvarande, men
det är han inte. Förhoppningsvis läser han
protokollet, och därför skulle jag vilja framföra ett
varmt tack till utbildningsminister Per Unckel för
hans ihärdiga och framgångsrika befrielsearbete
samt för kvalitetssatsningarna på svensk utbildning
och forskning under de här tre åren. Jag hoppas
innerligt att han får fortsätta även i höst.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets
hemställan utom under mom. 4 och 34. Där yrkar
jag i stället bifall till våra reservationer nr 4 och 21.