Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utbildning och forskning

Utbildningsminister PER UNCKEL (m), 1994-06-02 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag kan dess värre inte kommentera

alla de påståenden som Björn Samuelson nu kom

med. Jag vill ändå kommentera ett par av dem och

börjar med en fråga som vi är helt överens om.

Björn Samuelson och jag är egendomligt nog ense

litet oftare än Bengt Silfverstrand och jag är det.

Björn Samuelson säger att den förändring av

utbildning som vi talar om kräver en djup

förankring hos människorna. Jag kan inte mer än

hålla med om det.

Herr talman! Om vi skall nå de höga ambitioner som

jag vet att många i denna kammare har tror jag att

det krävs att hela vårt samhälles kultur förändras.

Det krävs att vi får något som litet högtidligt skulle

kunna kallas en lärandets kultur som genomsyrar

allt vad vi företar oss.

Om vi lyckas förändra samhällets kultur i den

riktningen har vi skapat en nödvändig grogrund för

de utbildningsinvesteringar som behövs och som

människorna själva kan dra nytta av.

Jag delar däremot inte Björn Samuelsons

uppfattning att vi är på väg att få något slags

demokratiskt underskott inom utbildningspolitiken.

Det är tvärtom. Vad som har inträffat under de

gångna tre åren är att varje enskild människa har

fått makt och stämma i sitt val av

utbildningsinriktning.

Skolpengen eller rätten att välja skola, som jag

misstänker att riksdagen något senare i kväll

kommer att diskutera, är ett uttryck för detta.

Politiken filtrerar inte längre bort individuella

önskemål, utan enskilda människor får göra sig

gällande av egen kraft. Vi stöttar och hjälper.

Samma sak, herr talman, gäller den högre

utbildningen. Det är inte längre regeringen och

riksdagen som bestämmer hur många

utbildningsplatser som skall finnas på det ena eller

andra universitetet. Det är den enskildes egna krav

och önskemål som avgör vilken utbildning

universiteten och högskolorna kommer att

bestämma sig för att satsa på.

Björn Samuelson frågar mig varför stiftelser för

forskningen skulle vara bättre än de nuvarande

forskningsråden. Svaret är enkelt: Stiftelser är ett

tillskott i mångfalden av organisationsformer och

juridiska former för forskningsfinansering.

I den typ av universitets-, skol- och

forskningssystem som vi eftersträvar har

mångfalden ett egenvärde för att skydda mot

maktfullkomlighet och översitteri.

Jag skall till sist ge några korta kommentarer till tre

av Björn Samuelsons påpekanden.

Björn Samuelson! Profileringen skapar inga

återvändsgränder. Den skapar möjligheter för

studenter att få den utbildning som de själva

behöver. De små och medelstora högskolorna ligger

förvisso inte för fäfot. Ingen regering har någonsin

satsat så mycket på de små och medelstora

högskolornas utbildning och forskning som denna.

Vi kommer inte att klara av rekryteringen till den

högre utbildningen på ett tillfredsställande sätt, i

förhållande till de ambitioner som det svenska

samhället måste ha, med mindre än att vi lär oss att

också belöna investeringar i kompetens bättre än

vad vi för närvarande gör.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Utbildningsminister PER UNCKEL (m): Utbildning och forskning (1994-06-02) — PRESS0