Herr talman! Jag skall i mitt anförande koncentrera
mig till frågan om utbyggnad av eftergymnasial
utbildning som utbildningsministern så engagerat
tidigare berörde.
Regeringens förslag innebär att ''Insatser skall
göras för att öka utbildningskapaciteten så att den
motsvarar 20 000 fler helårsstuderande på
eftergymnasial nivå. Huvuddelen skall avse
kvalificerad yrkesutbildning.'' Den kvalificerade
eftergymnasiala yrkesutbildningen bör enligt
propositionen ges nya former där teoretisk
utbildning tillsammans med yrkespraktik
stimuleras och en särskild statsbidragsform införs.
Enligt riksdagens beslut våren 1991 med anledning
av den dåvarande regeringens proposition
1990/91:85 Växa med kunskaper skulle
gymnasieskolans specialkurser avvecklas och
motsvarande utbildning anordnas antingen inom
programmen, inom kommunal vuxenutbildning
eller inom högskolan. Specialkurser får anordnas
enligt nu gällande regler t.o.m. läsåret 1994/95.
Under hela denna mandatperiod har jag funnit
anledning att engagera mig i denna fråga.
Riksdagens beslut våren 1991 innebar att den
tidigare så kallade ''lilla ramen'' försvann och att
elevernas hemkommuner skulle lämna ersättning
till landsting och andra kommuner som bedriver
dessa utbildningar. Detta har inte fungerat särskilt
väl, i synnerhet inte under de första två åren. Det
stora antalet ärenden till Skolväsendets
överklagandenämnd visar även på detta.
Jag har haft ett otal kontakter under dessa tre år
med elever som nekats utbildning av sin
hemkommun, med utbildningsanordnare av olika
slag, som har haft ett mycket tidsödande och bökigt
system att hantera, och med yrkesråd och
yrkesnämnder som har oroats för att deras olika
näringsområden inte skulle få tillgång till
välutbildad arbetskraft i framtiden.
Regeringens förordning den 23 april 1992 om vissa
specialkurser, liksom skolministerns klara svar på
min interpellation i maj samma år, bidrog till att
strama upp hanteringen ute i kommunerna.
Riksdagen beslöt också våren 1993 att bifalla
regeringens förslag om ett bemyndigande att
utfärda föreskrifter om interkommunal ersättnig
inom komvux. Regeringen utnyttjade detta
bemyndigande i fråga om teknikerutbildningen.
Jag anser att regeringen vidtagit de åtgärder som
varit möjliga med hänsyn till riksdagsbeslutet våren
1991. Skolministerns engagemang i denna fråga har
varit värdefull.
Men jag har hela tiden haft den uppfattningen att
något mera radikalt måste göras för att förändra
beslutet från 1991. Jag anser därför att regeringens
proposition är mycket glädjande och jag välkomnar
utbildningsministerns förslag på detta område.
Det finns i dag ett mycket stort antal specialkurser,
högre specialkurser och påbyggnadsutbildningar.
Propositionen kan bidra till att skapa en bättre
ordning och rättvisa dels mellan elever från olika
kommuner, dels mellan elever som vill ha en
påbyggnadsutbildning och de elever som väljer att
söka till universitet och högskolor. Den särskilda
statsbidragsformen och frågan om studiestöd är
viktig i detta sammanhang.
Det är även viktigt att de som valt ett
studieförberedande program men som senare
behöver en yrkesinriktad specialkurs får möjlighet
till detta. I vissa fall krävs även en sådan kurs för
inträde till utbildning på högskolenivå. Som
exempel krävs minst 20 veckors grundläggande
jordbruksutbildning för inträde på
Lantbruksuniversitets lantmästarlinje om 80 poäng
om den sökande inte har genomgått
naturbruksprogrammet.
Ett beredningsarbete pågår inom
Utbildningsdepartementet och Skolverket av
frågan om utbyggnad av den eftergymnasiala
utbildningen. Avsikten är att nya eller
aktualiserade kursplaner för
påbyggnadsutbildningar inom komvux skall
föreligga i god tid före läsåret 1994/95. Direktiv till
en särskild utredare har utfärdats, och en utredare
tillsätts i dagarna har jag erfarit. Utredaren skall
redovisa sina förslag senast den 1 november 1994.
Utbildningsutskottet utgår från att regeringen
därefter återkommer till riksdagen i ärendet.
Uppgiften är att skyndsamt utarbeta detaljerna för
en struktur och organisation för att möta
arbetsmarknadens behov av eftergymnasial
yrkesutbildning. I uppdraget kommer också att
ingå att bedöma villkoren för de nuvarande
påbyggnadsutbildningarna så att de även
fortsättningsvis kan anordnas inom kommunen.
Uppdraget omfattar vidare att värdera
erfarenheterna från den försöksverksamhet med
kunskapscentra som Utbildningsdepartementet
följt genom en särskild arbetsgrupp.
Uppdraget vad gäller kunskapscentra borde
därmed tillgodose syftet i den socialdemokratiska
motionen om regionala kunskaps- och
kompetenscentra, liksom vad utskottet i övrigt
anfört om det uppdrag som regeringen gett
NUTEK om fördelning av avsatta 150 miljoner
kronor för regionalpolitiskt prioriterade områden
av kunskapsprogram.
Syftet med en ny struktur för den kvalificerade
yrkesutbildningen är att höja arbetskraftens
kompetens. Utbildningsutskottet understryker att
detta är angeläget. För att möta morgondagens
behov av yrkeskunnande behövs utbildning som
inte är akademisk i traditionell mening men som är
mera kvalificerad än yrkesutbildningen i
gymnasieskolan, skriver utbildningsministern i
propositionen. Jag delar till fullo denna
uppfattning. Jag beklagar att Socialdemokraterna
vill ha ytterligare utredningar utöver dem vi
diskuterar i dag.
I utbildningsutskottets betänkande behandlas även
motionsförslag om en större översyn av
vuxenutbildningen. Utskottet har därvid noterat
det uppdrag som regeringen redan givit till den
särskilde utredaren samt de aktiviteter som
initierats i Agenda 2000 om en ny politik för
kompetens och framåtskridande.
Utskottet delar uppfattningen att
vuxenutbildningen inte kan begränsas till det snäva
yrkesperspektivet, varför utskottet tillstyrker en
större översyn av hela vuxenutbildningsområdet,
vilket utskottet föreslår att riksdagen ger
regeringen till känna.
Låt mig, herr talman, uttrycka den förhoppningen
att det ena goda inte skall utesluta det andra. Jag
ser det som utomordentligt angeläget att den
föreslagna utbyggnaden av den kvalificerade
eftergymnasiala yrkesutbildningen verkligen
kommer till stånd och att den särskilde utredaren
kan skapa klarhet kring vad som skall hända med
dagens specialkurser och påbyggnadsutbildningar
som annars upphör efter nästa läsår.
För såväl elever som utbildningsanordnare är det
angeläget med ett snabbt besked. Men jag vill också
hävda att det är mycket angeläget med en
utbyggnad av den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen för att vårt näringsliv skall få
tillgång till den kvalificerade arbetskraft som är
nödvändig för att skapa tillväxt och välfärd för
framtiden.
Herr talman! Jag yrkar bifall till
utbildningsutskottets hemställan i betänkande 12
och avslag på reservationerna.