Herr talman! Rune Rydén och jag har samma
uppfattning om behovet av kompetenshöjande
insatser för Sveriges ekonomis skull. Men jag tror
inte att vi har riktigt samma uppfattning om hur
dessa insatser skall balanseras.
Vi socialdemokrater har velat understryka behovet
av att också satsa på löntagarna ute i industrin och
arbetslivet över huvud taget. Vi har ett arbetsliv
som i allt större utsträckning kräver löntagare med
bred kompetens som själva kan lösa problem och
som har kunskaper som vida överstiger de
kunskaper som man för 20--30 år sedan krävde av
de anställda. Det är i detta avseende som det finns
en obalans i regeringens och regeringspartiernas
prioriteringar.
Vi har i Sverige många storföretag som har satsat
på forskning och teknisk utveckling, och vi har haft
regeringar -- också socialdemokratiska -- med höga
ambitioner på detta område. Men problemet, Rune
Rydén, är att detta inte har lett till den effekt på
sysselsättning och ekonomisk tillväxt som vi skulle
ha behövt.
Jag säger inte att det var fel, men alla dessa insatser
för teknisk forskning och utveckling har många
gånger resulterat i jobb i andra länder, eftersom
man har exporterat licenser och royaltyer. Det har
inte investerats i ny produktion i Sverige. Detta är
ett av svensk ekonomis största problem -- att vi inte
har haft ett kunskapsintensivt nyföretagande med
många företag med utvecklingspotential.
Därför är inte lösningen att satsa ännu mer på
teknisk forskning och utveckling. Ni satsade 10
miljarder av löntagarfondspengarna så sent som för
något år sedan, och nu vill ni satsa ytterligare 8
miljarder. Det är en väldigt kraftig och ensidig
satsning.
Om man hade Rune Rydéns sätt att se på hur man
skall bekämpa budgetunderskottet skulle man inte
kunna göra någonting förrän man hade alla dessa
200 miljarder, eller helst 1 000 miljarder, om man
skall bli av med statsskulden också. Men självfallet
måste man ta ett steg i taget, så fort det går och där
det går.
Här fanns en möjlighet. Det skulle inte inte lösa
alla problem, men det skulle åtminstone vara ett
steg på den väg som jag tror är nödvändig att
beträda. Därför skall man inte avvisa insatsen, även
om den är liten i det stora sammanhanget.