Fru talman! Jag lyssnade på biståndsminister
Pierre Schoris anförande, och jag kan hålla med om
så gott som allting som Pierre Schori sade. Däremot
undvek biståndsministern att ta upp en del av det som
jag berörde i mitt anförande och ställde frågor om.
Men innan jag kommer in på detta vill jag säga
någonting som biståndsviljan, eftersom den frågan har
kommit upp igen. Den kopplas då till neddragningen
av medlen. Om man tittar på de opinionsundersök-
ningar som har gjorts där människor skall säga vad
som är viktigt i politiken kommer bistånd väldigt
långt ned på den listan. Så är det ju. Samtidigt finns
frågor som rör fred, miljö och ekonomisk utveckling
väldigt högt upp på listan. Jag tror att det är väldigt
viktigt för oss som arbetar med biståndsfrågor och vill
lyfta fram de frågorna att koppla ihop detta och försö-
ka att på ett pedagogiskt sätt förklara att det finns en
koppling mellan fred och bistånd. Då kanske svaren
skulle bli litet annorlunda.
Sedan till den fråga jag ställde. Det gäller utred-
ning av biståndsmålen. Jag har utvecklat resone-
manget om demokratimålet och oberoendemålet, men
vi får nej på vår begäran. Jag tycker att argumenten är
litet svaga. I betänkandet står att man eventuellt kan
tänka sig en utredning men att den måste föregås av
en bred diskussion bland folkrörelser och allmänhet.
Javisst! Det ställer vi naturligtvis upp på. Det är inget
bra argument i sammanhanget.
Det andra argumentet är att den förändrade mål-
formuleringen kan bidra till att skapa missförstånd
under en tid då biståndsanslagen av akuta statsfinan-
siella skäl flukturerar. Jag förstår inte riktigt det ar-
gumentet. Skulle man inte våga ta i detta därför att
man diskuterar ekonomi? Man måste väl kunna göra
både och?