Herr talman! Jag skulle kunna hitta ytterligare ett
motiv för att det inte är rätt tidpunkt att diskutera alla
målen på ett bräde. Det är att vi för tillfället onekligen
befinner oss i en svacka när det gäller volymfrågorna i
biståndet. Jag tror att denna svacka skulle kunna ut-
nyttjas av den opinion i landet som är för att radikalt
skära ned biståndet, och det vore olyckligt. Jag tycker
att det är rätt tidpunkt att diskutera sådana frågor när
vi är inne i en reell uppgång, vilket jag hoppas att vi
skall vara rätt snart. I övrigt vill jag hänvisa till vad
jag tidigare har sagt i den frågan.
När det gäller demokratifrågan undrar jag: Hur
skall vi kunna få alla dessa fattiga människor, som i
vissa områden inte ens har mat för dagen, att orka
diskutera och hantera en demokrati? Det är ju ganska
uppenbart att man först måste se till att människorna
har mat för dagen, att de har så mycket av livets nöd-
torft att de kan göra en tolkning, en värdering av olika
alternativ och analysera en situation. Därför måste vi
naturligtvis också satsa mer på utbildning. Jag har
väldigt svårt att förstå hur man kan hävda att fattig-
domsbekämpning får komma efter att man har enats
om ett demokratimål. Däremot kan jag förstå att de
två sakerna får gå hand i hand. Det är ju precis vad
som sker i dag, men med det övergripande målet att vi
måste trycka ned fattigdomen. Tyvärr är ju fattigdo-
men lika stor nu som den har varit länge. Ungefär
1,2-1,3 miljarder människor räknas som fattiga. Det
är ungefär en fjärdedel till en femtedel av världens
befolkning.