Herr talman! Det är ett sidospår, men jag vill erin-
ra kammaren om att nedskärningarna i välfärden här i
Sverige har sannerligen Pierre Schoris eget parti stått
för.
Jag är ändå förvånad över att det anförande som
Pierre Schori håller är så präglat av en i-landsdebatt
snarare än en u-landsdebatt.
Vi hade i utskottet möjlighet att besöka Afrika för
snart ett år sedan. Det är alldeles uppenbart att där
förs en annan debatt än den som Pierre Schori speglar
här. Speciellt den nya generationen politiker var
mycket bekymrade över det biståndsberoende man
hade hamnat i. Det var ett beroende inte av det egna
folket utan av rader av biståndsgivare som kom med
synpunkter och krav som man själv inte kände och
som man skulle anpassa sig till.
Jag tror därför, vilket socialdemokraterna har mot-
satt sig, att vår idé om att ha en policyenhet inom Sida
,som finns på plats i Afrika och som kan fånga upp
debatten och synpunkterna och på det viset hålla den
afrikanska debatten levande här i Sverige, skulle vara
av mycket stor betydelse. När det gäller kontakten
med fältet över huvud taget, tror jag att det skulle vara
utomordentligt angeläget om man från departementet
mer medvetet inriktade sig på att också kanalisera
stödet via NGO, via enskilda organisationer.
Den afrikanska debatten om att 10 % via statsmak-
ten är en lämplig gräns tror jag är riktig. Men NGO
har möjligheter att gå vid sidan om och ge ett annat
stöd, ett humanitärt stöd, som når fram till de fattigas-
te. Det finns det anledning, tror jag, att stödja kraftful-
lare.