Fru talman! Vi anser att det är oerhört viktigt att få
en nyanserad diskussion om demokrati och mänskliga
rättigheter. Det är därför som regeringen skall presen-
tera en sådan skrivelse till riksdagen. Det är inte så
enkelt som att säga att inga demokratier för krig, t.ex.
I Guatemala 1954 störtades en folkvald regering av
USA. Det är inte heller så enkelt som att säga, att bara
därför att det sker en demokratiförsämring i ett land
skall vi skära ned ett viss bistånd, t.ex. till enskilda
organisationer. Man kanske tvärtom skall ge bistånd.
Det beror på hur man gör det.
Vi behöver en nyanserad diskussion om detta.
Naturligtvis är grundbulten att vi skall stödja demo-
kratiska organisationer och framväxten av det civila
samhället. Det är grundbulten för att ett samhälle över
huvud taget skall utvecklas, självfallet. Vi driver t.ex.
inom EU inför Lomésamarbetet att det också skall
skapas mekanism inom EU för att man skall kunna
tillgripa sanktioner om ett samarbetsland skulle för-
gripa sig svårt mot sina medborgare vad gäller
mänskliga rättigheter eller slå in på en odemokratisk
väg. Vi har här ett sådant exempel som Nigeria.
Naturligtvis gäller samma saker för vårt eget bi-
stånd. Man kan som exempel ta Allende och kuppen i
Chile 1973. När vi då upplevde att vi inte kunde ge-
nomföra de biståndspolitiska målen avbröts givetvis
samarbetet. Samtidigt kan man i andra sammanhang -
i Kina, i Nordkorea, och vi har här t.o.m. talat om
Kuba - med ett sofistikerat bistånd stödja demokra-
tins framväxt, bryta ned murar och verka systemöpp-
nande.