Fru talman! Som redan tidigare nämnts här i dag
är ett av huvudmålen för det svenska utvecklings-
samarbetet att främja en utveckling mot fördjupad
demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättighe-
terna.
Den stora utmaningen för de länder som genom-
fört sitt första val är att få till stånd framväxten av en
demokratiskt kultur och fungerande demokratiska
institutioner. Att på olika sätt stödja detta arbete har
blivit en allt viktigare del av det svenska utvecklings-
samarbetet.
I många länder utgör en svag, ineffektiv och
ibland korrumperad statsapparat ett allvarligt hinder
för detta arbete. Det arbete som bedrivs inom Sida
och UD för att förbättra och stärka biståndet på de-
mokrati- och MR-området, liksom på området jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män, anser vi från ut-
skottets sida vara mycket positivt.
Vi lägger alla stor vikt vid biståndet till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning och det är
därför positivt att Sida på regeringens uppdrag utarbe-
tat ett handlingsprogram för främjande av fred, demo-
krati och mänskliga rättigheter i biståndet. Som vi har
hört här i dag från biståndsministern kommer rege-
ringen också att presentera sin strategi för demokra-
tistödet i en skrivelse till riksdagen.
I olika sammanhang har utskottet tidigare betonat
demokratins stora betydelse för en positiv utveckling i
ett land. Det finns en nära koppling mellan demokrati,
rättsstat och marknadsekonomi, och från utskottets
sida förväntar vi oss att dessa aspekter kommer att
inta en central ställning i regeringens fattigdomsskri-
velse.
FN:s världskonferens om de mänskliga rättighe-
terna år 1993 slog fast att kvinnors mänskliga rättig-
heter är oskiljbara från de universella mänskliga rät-
tigheterna. Jämställdhet är en fråga om mänskliga
rättigheter, och inte en särskild kvinnofråga.
Det slutdokument som presenterades efter Kvin-
nokonferensen i Peking var därför en viktig milstolpe
i det internationella politiska och normgivande arbetet
för jämställdhet. Insikten om jämställdhetsfrågornas
betydelse för att uppnå en långsiktigt hållbar sam-
hällsutveckling har således gradvis fördjupats.
Kvinnorna utgör hälften av jordens befolkning,
men deras möjligheter att påverka, delta i och dra
fördel av utvecklingen är i de flesta länder små. Kvin-
nornas och barnens rättigheter liksom kvinnornas
deltagande i de demokratiska processerna behöver
därför lyftas fram ännu tydligare.
Förra våren beslutade riksdagen att jämställdhet
mellan kvinnor och män skulle vara ett nytt mål för
utvecklingssamarbetet. Det innebär bl.a. att det multi-
laterala utvecklingssamarbetet och de analyser och
insatser som genomförs av FN skall präglas av jäm-
ställdhetsperspektivet.
Inom UD arbetar man med att stärka kompetensen
i jämställdhetsfrågor inom biståndsförvaltningen.
Internationellt skall Sverige verka för att allt utveck-
lingssamarbete skall präglas av detta. På regeringens
uppdrag har Sida utarbetat ett handlingsprogram för
hur jämställdhetsfrågor skall integreras i utvecklings-
samarbetet.
Av betänkandet framgår att utskottet utgår ifrån att
det avsnitt i Sidas halvårsrapport som behandlar jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män ytterligare kommer
att fördjupas i takt med att arbetet med att integrera
jämställdhetsaspekter i allt bistånd fortskrider.
Fru talman! Som jag redan har påpekat bör bar-
nens rättigheter uppmärksammas mer än vad som
hittills skett. Barnfrågorna har också de senaste åren
fått en allt större uppmärksamhet i det internationella
utvecklingsarbetet. Vi har i utskottet erfarit att Rege-
ringskansliet skissar på ett mer samlat och systema-
tiskt barnperspektiv i biståndet.
Ett projekt startades av Sida förra året, Barn i det
svenska biståndet, där målet är att öka medvetenheten
och kompetensen för att på sikt introducera ett tydli-
gare barnperspektiv i det svenska biståndet. Barn-
perspektivet kommer dessutom att uppmärksammas
både i regeringens fattigdomsskrivelse och i demo-
kratiskrivelsen.
Den sexuella exploatering av barn som förekom-
mer på många håll i världen upprör oss alla. Sverige
deltar aktivt i uppföljningen av världskongressen mot
sexuell exploatering av barn. Bl.a. togs i april i år
initiativ till en diskussion kring uppföljningsarbetet
mellan representanter för olika FN-organ och andra
internationella aktörer.
Barnen är de verkligt stora förlorarna i alla väpna-
de konflikter. Sverige har varit en stark tillskyndare
när det gäller den FN-studie som genomförts under
ledning av Garca Machel angående barn i väpnade
konflikter. Vi har i utskottet kunna konstatera att
regeringen ställer sig bakom de rekommendationer
som studien resulterat i.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget
att uppmärksamma tioårsjubileet av barnkonventio-
nens tillkomst. Det skulle t.ex. kunna ske genom en
internationell konferens om hur konventionen kan och
bör förverkligas i utvecklingssamarbetet.
De uppfattningar som i flera motioner kommer till
uttryck när det gäller stärkandet av rättsstaten, respek-
ten för mänskliga rättigheter, demokrati och marknad-
sekonomi ligger väl i linje med regeringens och ut-
skottets synpunkter, som i olika sammanhang uttalats
i både MR- och biståndsbetänkanden. De ligger också
i linje med de överväganden som framförts av rege-
ringen om hur detta stöd skall utformas. Utskottet
förutsätter därför att de synpunkter på biståndets
utformning avseende demokrati, mänskliga rättigheter
och jämställdhet som ges i motionerna beaktas i det
pågående arbetet inom Sida och UD.
I motioner från Moderaterna och Folkpartiet yrkas
dels att bistånd inte får ges till statsmakter som syste-
matiskt kränker de mänskliga rättigheterna, dels att
bistånd endast får ges via enskilda organisationer i
diktaturer. Utskottet anser att bistånd i vissa fall kan
användas på ett positivt sätt genom att man i en för-
troendefull dialog med länder där det förekommer
kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan för-
bättra situationen och påverka utvecklingen.
I praktiken går demokratistöd vanligen via enskil-
da organisationer men är riktat till både enskilda or-
ganisationer och myndigheter i mottagarlandet. Något
krav på att biståndet måste gå via enskilda organisa-
tioner vill utskottet inte ställa sig bakom.
När det gäller kravet på en årlig rapport från re-
geringen till riksdagen om tillståndet beträffande de
mänskliga rättigheterna i länder som tar emot svenskt
bistånd, förutsätter utskottet att det även i framtiden
kommer att ges en samlad bild av läget beträffande
respekten för de mänskliga rättigheterna och demo-
krati i mottagarländerna, exempelvis som en bilaga
till budgetpropositionen. Jag vidhåller den uppfatt-
ning som utskottet tidigare intagit och yrkar därmed
avslag på reservationen som föreligger.
I en motion från Vänsterpartiet tar man upp pro-
blemet med de svåra levnads- och arbetsvillkor som
många kvinnliga gästarbetare lever under. Utskottet
delar i allt väsentligt motionärens synpunkter och
anser att det skulle vara lämpligt att särskilt uppmärk-
samma kvinnliga gästarbetares situation under FN:s
kvinnokommissions möte våren 1998, då våld mot
kvinnor kommer att vara ett av huvudämnena.
De sociala sektorerna, framför allt utbildning och
hälsovård, har alltid intagit en central plats i det
svenska utvecklingssamarbetet. I dag går de flesta
barn i skolan i de mer utvecklade länderna i Asien,
Latinamerika och Afrika. De som inte har tillgång till
undervisning är de fattiga flickorna. Det svenska
samarbetet bör därför inriktas på att utveckla det
existerande skolväsendet, så att det når alla barn, och
på att höja kvaliteten i undervisningen. Det blir då
också ett led i jämställdhetsarbetet.
För att förstärka fattigdomsinriktningen i biståndet
när det gäller både skolan och hälsovården krävs
kraftfulla prioriteringar av de grundläggande delarna
på bekostnad av storstadsbaserad, högre undervisning
och sjukhusvård.
I likhet med regeringen anser utskottet att primär-
vården bör prioriteras. Här råder stor politisk enighet.
När det gäller utbildningen av barnmorskor kan både
Angolamodellen och andra modeller vara aktuella.
Jag yrkar avslag på reservationen som föreligger.
Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan
och avslag på de reservationer som föreligger på de
områden som jag har berört.