Herr talman! Jag vill göra några reflexioner över
regeringens förda byggpolitik, som Lennart Nilsson
ställde sig bakom.
Förslagen som är inriktade mot att få byggarbetare
i arbete har ju avlöst varandra sedan i höstas.
Förslagen om investeringsavdrag och investe-
ringsbidrag har utrangerats av två andra förslag, näm-
ligen fastighetsskatten med 1 % på lokaler och höj-
ningen med 13 % på bostäder, dvs. höjningen av
fastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 % av taxerings-
värdet.
Jag vill fråga Lennart Nilsson: Vilken fastighets-
ägare vill och kan investera när en fastighetsskatt som
denna motsvarar 20 % av värdet på sådana investe-
ringar? Om nu investeringen kommer till stånd bidrar
den inte till lägre boende- eller lokalkostnader - något
som vi alla skulle vara betjänta av. Är det inte så,
Lennart Nilsson?
Det är inte lätt att hänga med i den här subven-
tionsdjungeln, som är ett resultat av regeringens olika
byggpaket. Inte blir det lättare när de förändras stup i
ett. Denna ryckighet och de ostabila reglerna har
medfört att man i stället väntar och ser. Vilka byggen
kommer då i gång, Lennart Nilsson?
Inte några byggpaket eller ytterligare andra sub-
ventioner kan kompensera för dagens alltför höga
realränta. De 4 miljarderna belastar en redan i hög
grad ansträngd statsbudget. Investeringsbidraget är
även ett stort resursslöseri, med tanke på att syssel-
sättningseffekten starkt kan ifrågasättas.