Fru talman! Den här debatten har pågått några
timmar nu och alla talare är överens om att vi har ett
oerhört bekymmersamt arbetsmarknadsläge. Jag vill
också instämma i detta. Även om läget sett över tiden
förbättras enligt tillgänglig statistik är de här förbätt-
ringarna för små och de går för långsamt. Detta inger
naturligtvis stor oro inför framtiden.
Jag tror inte att vi har så lång tid på oss. Om vi
inte har ett väsentligt bättre läge än i dag när konjunk-
turvändningen kommer inom två tre år har vi i princip
förlorat möjligheterna att under mycket lång tid fram-
över föra en politik för arbete åt alla.
Jag har i varje arbetsmarknadspolitisk debatt som
jag har deltagit i under det här riksmötet framhållit att
nya jobb inte primärt skapas inom arbetsmarknads-
politikens ram. Det är andra politikområden som
måste samverka. Det handlar om skattepolitik, miljö-
politik, utbildningspolitik och inte minst näringspoli-
tik.
Den proposition som ligger till grund för det ut-
skottsbetänkande som vi nu diskuterar är en del i den
ekonomisk-politiska uppgörelse som skett mellan
Centern och regeringen. Den här uppgörelsen innehål-
ler också, förutom nödvändiga besparingar i statsbud-
geten, också ett antal offensiva satsningar. Dessa
offensiva satsningar handlar bl.a. om att förbättra
villkoren för småföretagen och deras försörjning av
riskkapital. Alla partier har under lång tid talat både
varmt och väl om småföretagen och att det är i de små
och medelstora företagen som de flesta av de nya
jobben kommer att skapas framöver. Det är därför
glädjande att man nu i kompletteringspropositionen
äntligen börjar forma en småföretagarpolitik som kan
leda till en positiv utveckling för denna viktiga sektor.
När man träffar en politisk uppgörelse mellan två
eller flera partier blir naturligtvis resultatet en kom-
promiss. Den sysselsättningspolitiska propositionen är
därför inte till alla delar utformad på det sätt som vi i
Centern hade önskat. Men det är en uppgörelse som
träffats och som vi i partiet helt står bakom.
Det finns ett antal inslag i propositionen som är
särskilt glädjande. Dessa är att arbetslinjen stärks, att
AMS får möjligheter att arbeta mer flexibelt, att om-
fattningen av ALU kraftigt ökar, att den framgångsri-
ka ungdomspraktiken finns kvar inom den s.k. ar-
betsplatsintroduktionen och att det införs förbättrade
möjligheter för småföretagen att utnyttja utbildnings-
vikariaten.
Det är också positivt att 400 miljoner kronor nu
satsas på småföretags- och landsbygdsutveckling. Den
här stödformen prövades under förra året med mycket
gott resultat. Nya riktiga jobb skapades till en i de här
sammanhangen mycket billig kostnad av 60 000 -
65 000 kr per nytt jobb.
Ett område som dess värre inte tas upp i proposi-
tionen är arbetsrätten. Jag har den mycket bestämda
uppfattningen att det är av utomordentligt stor vikt att
vi snabbt får en arbetsrätt som är anpassad även efter
småföretagens förutsättningar och villkor.
En särskild arbetsrättskommission har tillsatts av
regeringen. Jag för min del utgår från att kommissio-
nen med förtur behandlar just småföretagens problem
i samband med arbetsrättslagstiftningen. Jag utgår
också från att kommissionen arbetar med mycket stor
skyndsamhet.
Den nuvarande arbetsrättslagstiftningen bygger i
stor utsträckning på erfarenheter från arbetsmarkna-
den under 50- och 60-talen. Den utformades sedan
under 70-talet. Den passar inte på 90-talet med de
nya strukturer som växer fram på arbetsmarknaden.
Därför är det nödvändigt att man snabbt får en arbets-
rätt som inte verkar hindrande när det gäller att skapa
nya jobb och finna nya lösningar.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag ge ett par
kommentarer till RAS, det riktade anställningsstödet.
Vi har nu fått facit av RAS. Det är bara att konstatera
att det blev ett fiasko, precis som vi varnade för när
förslaget drevs igenom i riksdagen. En del av siffror-
na är preliminära, men det sägs att ungefär 20 000
människor kommer att beröras av det här stödet. Om
man då betänker att det finns 600 000 människor som
är inskrivna som arbetssökande hos arbetsförmedling-
arna - många av dem är väl kvalificerade att ta nya
jobb - vore det naturligtvis konstigt om inte något
tiotusental träffades av de specialregler som är för-
knippade med just det riktade anställningsstödet.
Jag tror att när utvärderingarna av RAS väl är
färdiga kommer man att konstatera att resultatet har
blivit i det närmaste noll när det gäller nya arbetstill-
fällen.
Det är bara att beklaga att man i regeringen och
Miljöpartiet inte lyssnade när RAS trumfades igenom
i riksdagen tidigare i vår. Vi hade sparat ekonomiska
resurser som vi hade kunnat använda på ett annat sätt
inom arbetsmarknads- och sysselsättningspolitikens
område och som hade varit väsentligt effektivare och
mer framgångsrika.
Med de här kommentarerna, fru talman, yrkar jag
bifall till hemställan i arbetsmarknadsutskottets be-
tänkande, AU15.