Herr talman! Regeringen föreslår i propositionen
att ett tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion
av bostäder skall införas. Vi från Folkpartiet motsätter
oss detta förslag. Vi menar att införande av nya sub-
ventioner till bostadsbyggandet är felaktigt. Vad som
behövs för att få i gång byggsektorn är i stället en
politik som inriktas på att sanera statsfinanserna på ett
sådant sätt att räntan sänks varaktigt. Problemet för
byggsektorn är ju i dag att inga nya byggen kommer i
gång, på grund av det alltför höga ränteläget.
Dessutom är förslaget om ett investeringsbidrag
ojämlikt. Stöd till byggsektorn är i huvudsak ett stöd
till en mansdominerad sektor, där många män är sys-
selsatta.
Folkpartiet har tidigare drivit frågan om ett ökat
stöd till kvinnligt företagande. Vi anser att det även i
fortsättningen skall utgå ett betydande stöd till kvinn-
ligt företagande, även om naturligtvis också andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktas till kvin-
nor bör vidtas. Vi kan inte fortsätta att föra en arbets-
marknadspolitik som i stort är inriktad på män och
deras arbetsmarknad. Den uppgång i konjunkturen
som skett under det senaste året har nästan uteslutan-
de medfört att mäns arbetslöshet sjunkit, medan kvin-
noarbetslösheten tyvärr ligger stilla på i princip sam-
ma nivå.
Regeringen har i propositionen också föreslagit ett
investeringsprogram för att förbättra inomhusmiljön.
Programmet är ett resultat av den uppgörelse om det
riktade anställningsstödet, RAS, som regeringen kom
överens med Miljöpartiet om tidigare i våras.
Naturligtvis välkomnar vi i Folkpartiet det här al-
lergisaneringsprogrammet. Folkpartiet var faktiskt
bland de första att påpeka att man måste göra någon-
ting åt den dåliga inomhusmiljön. Allergier har tyvärr
utvecklats till något av en folksjukdom, som uppemot
3 miljoner svenskar i dag lider av. 8 % av de vuxna
lider av astma. Särskilt oroande är att många barn
drabbas.
Ca 90 % av vår tid vistas vi inomhus, antingen i
bostaden, på arbetsplatsen eller i andra lokaler. Vi
skall komma ihåg att det finns flera olika faktorer i
inomhusklimatet som kan bidra till hälsoeffekter. Det
kan vara kemiska och mikrobiologiska faktorer, aller-
gener och faktorer som buller, ljus, fuktighet, tempe-
ratur och radonstrålning. Exakt hur alla de här sam-
banden ser ut i dag har vi tyvärr inte någon fullständig
kunskap om. Kunskapen om enskilda kemiska för-
oreningars inverkan på människors hälsa är bristfällig,
likaså om inverkan av de partikulära och mikrobiella
ämnena. Påverkan av kombinationer av ämnen - ofta i
små koncentrationer - är tyvärr ännu mindre kända.
Innan vi har skaffat oss denna kunskap får vi arbe-
ta med att minska alla föroreningar i inomhusluften.
Kunskap om hur man gör detta liksom kunskaper om
hur man bygger för att undvika höga fukthalter m.m.
måste utvecklas.
Kvalificerade gissningar antyder att vi skulle kun-
na undvika uppemot 80 % av de fel som finns i våra
byggnader om vi tillämpade de kunskaper vi har på
ett riktigt sätt, och om det dessutom gavs möjligheter
att tillämpa dem. De resterande 20 % är sådana fel
som vi inte vet orsaken till. Det kan t.ex. vara ovänta-
de effekter av nya byggmaterial m.m.
Sjuka-hus-sjukan, SBS som den kallas, är en an-
nan typ av överkänslighet som också är direkt kopp-
lad till inomhusmiljön.
Jag vill också påpeka följande. Från kontorsmiljön
rapporteras att ca 40 % av männen och ca 60 % av
kvinnorna har minst ett symtom varje vecka. Man
uppger att två tredjedelar av dessa är relaterade till
just inomhusklimatet.
Av den rapport som Byggforskningsrådet utarbetat
och som kom i mars i år framgår det att det finns
tydliga samband mellan överkänslighetsbesvär och
luftkvaliteten inomhus. Det gäller inte minst bland
barn.
Det är förfärande att konstatera att mer än var
tredje person och 40 % av skolbarnen har eller har
haft någon form av allergi eller annan överkänslighet.
Allergierna har fördubblats under det senaste decen-
niet. Det är också oerhört oroande att ökningen fort-
sätter i en alltför snabb takt.
Folkhälsoinstitutet har låtit sammanställa en be-
räkning av de samhällsekonomiska kostnaderna avse-
ende allergiska besvär för barn och vuxna i Sverige
under tiden 1983-1993. Vidare utvecklas en ekono-
misk analysmodell för just kostnads- och intäktsana-
lys av förebyggande och/eller sjukdomsminskande
åtgärder vad det gäller just allergiska besvär.
De totala kostnaderna skattas till ca 5,6 miljarder
kronor per år, varav drygt 1 miljard avser barn och
ungdom. Totalt har kostnaden ökat med 130 % i lö-
pande priser det senaste decenniet. Det är alltså oer-
hört mycket pengar som vi måste kosta på människor
som blir sjuka av vår inomhusmiljö.
Vi i Folkpartiet är alltså för att man sanerar i våra
bostäder, men vi vill påpeka att Folkpartiet inte kan
acceptera just den inriktning som finns i propositio-
nen därför att programmet är alltför begränsat i tiden
för att kunna ge varaktiga resultat. Det är nödvändigt
med varaktiga resultat på det här området. Orsakerna
till en stor del av dagens problem med fukt och mögel
i bostäder och olika lokaler är att man har byggt allt-
för snabbt och alltför forcerat.
Därför föreligger det en allvarlig risk att det ge-
nomförs bristfälliga reparationsåtgärder och byggs in
nya fel om tidsramen för stödet sätts så snävt som
regeringen föreslår. Kommuner och andra fastighets-
ägare måste få den tid de behöver för att både projek-
tera och genomföra åtgärder som skall vara långsiktigt
hållbara.
Den stödnivå på högst 30 % som föreslås av rege-
ringen kan dessutom leda till att vissa fastighetsägare
avstår från att genomföra saneringen. Genomförandet
av allergisanering i bl.a. skolor och daghem får själv-
fallet inte bli beroende av den ekonomiska situationen
i kommunen. Stödnivån bör därför höjas och bestäm-
mas till 50 % av kostnaden.
Herr talman! För sparande av tid, som vi har sådan
brist på, yrkar jag endast bifall till reservation 2.