Fru talman! Vi har i motionen uttryckt glädje över
att man har gått oss till mötes på en del punkter.
Samma sak gäller AMS, som med sin sakkunskap
med kraft protesterar mot vad Martin Nilsson och
riksdagen beslutade om.
Man har kommit närmare när det gäller arbets-
platsintroduktion, flexibilitet i AMS-förslag, höjd
volym för beredskapsarbete och personalförstärkning.
Det som vi föreslog i mars och som avslogs av riks-
dagen tycker Martin Nilsson och kompani nu är bra.
Men när det kommer samtidigt som man sänker a-
kassan, sänker utbildningsbidragen, drar ner volymen
på arbetsmarknadspolitiken med över 3 miljarder
kronor och samtidigt säger att man inte diskuterar
prioriteringarna - man talar inte om hur många platser
detta skall ge - då gör man någonting fult och väldigt
fel. Man avslår alla nya idéer och framtidsinriktade
förslag som handlar om arbetstidsförkortning, om
begränsning av övertid, om att låta näringslivet ta ett
större ansvar för praktikantplatser - det är ju den enda
framtidslösningen - och om att hitta kollektivavtal
som gör att människor lär upp sig inom näringslivet,
utan att samhället, som saknar pengar i dag, skall
muta in t.ex. ungdomar och behöva betala för all
kompetensutveckling när näringslivet inte tar något
ansvar.
Vi har lagt fram förslag på samtliga dessa områ-
den, likaväl som när det gäller rehabilitering för att
stoppa den oerhörda förtidspensioneringen av skador
som uppträder i arbetslivet. Vi har föreslagit reduk-
tion av tjänstebeskattning, vi har föreslagit skatteväx-
ling osv. Vi har en lång serie strukturella framtidsför-
slag. Men vi behöver också för nästa budgetår pricka
de verkligt stora problemen, Martin Nilsson: kvinnor-
na, kommunerna, kompetensutvecklingen, de handi-
kappade.
Varför införa ett regionalpolitiskt företagsstöd
samtidigt som man plockar pengar från de handikap-
pade? Nej, det är dålig politik, och det betyget över-
väger för mig.