Herr talman! Som ett led i arbetsmarknadspoliti-
ken har vi nu att ta ställning till ett antal förslag som
skall skapa arbetstillfällen inom byggsektorn och
också ge oss friskare hus och möjlighet att motverka
uppkomst eller förekomst av allergiframkallande
miljöer.
Vänsterpartiet har en större omfattning på sitt pro-
gram och en delvis annan inriktning än regeringen.
Att sanera lokaler där barn vistas blir i stort en
kommunal fråga. Det är angeläget och nödvändigt.
Eftersom många kommuner har ont om pengar är
investeringsstödet en bra draghjälp för att få sanering-
en till stånd.
Kommunerna har också önskat att få utvidga åt-
gärderna till att omfatta barnens utemiljö, elsanering
och utbildningsinsatser inom t.ex. städområdet. Alla
dessa åtgärder är i förebyggande syfte och skall ses
som ett komplement till de åtgärder som förbättrar
inomhusmiljön. Att stimulera till mer utevistelse är
bra för att bygga upp immunförsvaret och bli friskare.
Omfattningen av problemet med elallergi är inte
känd till alla delar. Men att t.ex. byta ut treledade
elledningar mot femledade är ett sätt att motverka
problemens uppkomst.
En bra städning och städteknik är en förutsättning
för att allergisaneringen skall lyckas helt. Då krävs
både information och utbildning för att förstå allvaret
i allergifrågan. Därför tycker jag att man skall gå
kommunerna till mötes i den här frågan och visa re-
spekt för deras åsikter.
På Byggforskningsrådet varnar man för att det inte
är så lätt att komma till rätta med problemen med
sjuka hus. Forskningen är komplicerad, och det är
svårt att bedöma hur de olika samverkande faktorerna
påverkar varandra. Därför ligger det något i Folkpar-
tiets krav om att den här saneringen måste fortsätta
och att det är lämpligt att införa någon form av gene-
rellt stöd för framtiden som liknar det stöd som finns
för egna hem i form av Fukt- och mögelskadefonden.
Det hindrar dock inte den kraftfulla satsningen
som den nu föreslagna investeringen ger möjlighet
till. Behoven att ta bort fukt och förbättra ventila-
tionssystem är stora, inte minst i lokaler där barn
vistas. Kommunerna behöver ekonomiskt stöd.
För att undvika dessa problem i framtiden är det
nödvändigt med ett annat kvalitetstänkande vid an-
vändning byggmaterial och vid framåtskridandet i
byggprocessen. Vi tror att en utökad byggfelsgaranti
är ett effektivt medel för ett nytänkande på detta om-
råde.
Vänsterpartiet vill göra en kraftig insats i form av
gröna investeringar. Vi avsätter 1 miljard kronor för
satsningar som förbättrar miljön i bebyggelse, inom
infrastruktur och markområden.
Vi avvaktar inte heller Energikommissionens rap-
port om hur vi skall lösa energifrågorna på sikt. Vi vet
att vår elenergianvändning måste minska, vad som än
beslutas. Hälften av all elenergianvändning sker hos
enskilda hushåll och i affärs- och servicelokaler. Där
finns det stora besparingseffekter att vinna. Satsningar
på solvärmeanläggningar och ackumulatortankar för
vedeldning är bra, men inte tillräckligt. Vi har inte tid
att vänta längre om vi menar allvar med kärnkraftsav-
vecklingen.
Effektivare kylar och frysar, högfrekvensbelysning
i lysrör och effektivare hushållsapparater m.m. kan
spara upp till 10 TWh till sekelskiftet. Bättre isole-
ring, effektiva värmepumpar, modern styr- och reg-
lerutrustning gör att en målmedveten satsning på
effektiv energiteknik kan minska elbehovet med 30 %
inom 15 år. Detta kräver stimulanser. Vänsterpartiet
avsätter 150 miljoner kronor till den här satsningen.
Det talas ofta och mycket om luftföroreningar,
men ljudföroreningar nämns inte lika ofta. Att stän-
digt utsättas för ljud är emot den mänskliga naturen.
Vi blir stressade och mår fysiskt dåligt. Oljud eller
buller är ännu mera störande. Tyvärr är det så att den
här faktorn inte tillmäts tillräcklig vikt när samhället
planerar för infrastruktursatsningar eller bebyggelse i
närheten av infrastrukturen. Därför avsätter vi 170
miljoner kronor för bullerbekämpande åtgärder.
Övriga investeringar är utökning av de anslag som
redan finns i kompletteringspropositionen, och vi vet
att behovet är större än de medel som anslagits.
Samtliga satsningar ger också det som här är allra
viktigast, fler arbetstillfällen, eftersom åtgärderna är
planerade och snabbt kan sättas i gång.
Vad vi däremot inte tror på är satsningen på ett ti-
oprocentigt investeringsstöd för nyproduktion av
bostäder. Ingen i byggbranschen, förutom Byggnads-
arbetareförbundet, tror på den här idén. Nu är det inte
tillfälliga stöd som behövs utan mer långsiktiga spel-
regler.
Även om utskottet nu har förenklat utformningen
av stöd och skall se till att Boverket och länsstyrelser-
na fördelar medlen över landet, kan jag försäkra att
inte en enda lägenhet i t.ex. mitt hemlän Gävleborg
kommer att byggas med detta stöd. Där är det bo-
stadsöverskott, och nyproduktionspriserna ligger högt
över folks betalningsförmåga.
Det som kommer att byggas är bostadsrätter i at-
traktiva områden i våra storstäder. Är det socialde-
mokratisk bostadspolitik att så ensidigt gynna en
sådan bostadsproduktion?
Nej, huvuduppgiften för bostadspolitiken i dag är
att värna och vårda det som redan är byggt.
I miljonprogramsområdena som byggdes under
60- och 70-talet är bostadsstandarden bland de säms-
ta. Boendemiljön är ofta torftig, och segregations-
problemet är stort. Där är intäkterna av boendet be-
tydligt större än kostnaderna, vilka i dag subventione-
rar produktionen från 80-talet och framåt. De kom-
munala bolag som äger båda delarna har i dag inte råd
att rusta dessa områden, därför att man måste subven-
tionera dem som bor bättre och har en bättre boen-
demiljö i det nybyggda beståndet.
Detta måste åtgärdas, inte minst av rättviseskäl
men framför allt för att komma åt segregations-
problemen. Områdena måste göras mer attraktiva för
fler grupper av människor, så att den sociala snedre-
kryteringen bryts. Därför vill Vänsterpartiet satsa 1,5
miljarder på upprustning av miljonprogramsområdena
i stället för på ett nyproduktionsstöd för dem som
skall bo på gräddhyllan.
När det gäller nyproduktion tycker vi i Vänster-
partiet att de medel som anslås för experimentbyg-
gande är bra. Den satsningen vill vi göra betydligt
större genom att t.ex. satsa på ekologiskt byggda
bostadshus, där man satsar på slutna separata VA-
system, återvinningsbara material och miljövänliga,
energisnåla byggprodukter som garanterar ett hus som
är fritt från allergiframkallande symtom och som är
långsiktigt hållbart och kretsloppsanpassat.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till re-
servationerna 4 och 6.