Herr talman! Boendet är mycket viktigt. I bosta-
den finns gemenskapen, tiden för rekreation osv.
"Mitt hem är min borg" har blivit ett allmänt talesätt.
Denna "borg" får då inte förstöras av t.ex. fukt och
mögel. Vi tillbringar också alltmer tid inomhus och
allt mindre tid utomhus. Olika mätningar visar att vi
genomsnitt vistas så mycket som till 90 % i bostaden,
arbetsplatsen eller i olika lokaler. Detta är givetvis
inte bra - det är något för olika fritidsgrupper att
försöka påverka oss till bättring - men det är ett fak-
tum.
Också inom bostadssektorn behövs mycket av in-
formation för förbättringsåtgärder. Bostädernas stan-
dard har höjts under detta århundrade, men nya häl-
soproblem har också följt med ny byggteknik. Det är
viktigt med ett miljö- och hälsoinriktat byggande och
boende. Möjligheterna till återanvändning och åter-
vinning i byggandet måste tillvaratas. Medvetenheten
har också blivit större.
Detta år är utnämnt till allergiår. Folkhälsoinstitu-
tet genomför en brett upplagd kampanj. Det betyder
att problem vid allergier skall framhållas, men givet-
vis också att förebyggande arbete skall göras. Detta
förstärker regeringens insatser. Dålig inomhusluft kan
innehålla för höga halter av damm, kvalster, pollen,
pälsdjurspartiklar och rök från rökning.
Samhällets kostnader för allergier uppgår till 5-6
miljarder kronor per år enligt en siffra från 1993 som
jag har hittat. Ett åttiotal ämnen finns på Kemikaliein-
spektionens lista över allergiframkallande ämnen.
Större delen av felen i våra byggnader skulle kunna
undvikas om kunskaper tillämpades rätt och om möj-
ligheterna fanns för detta.
Vi kristdemokrater har beslutat oss för att tillstyr-
ka investeringsbidraget för miljöinvesteringar. Det
framstår på ett annat sätt nu när det är fristående från
det olyckliga RAS-projektet som prognostiseras stan-
na på mellan 14 000 och 15 000 arbeten i stället för
utlovade 110 000 arbeten.
Det är viktigt att förbättra inomhusmiljön i bostä-
der och offentliga lokaler, inte minst där barn vistas. I
programmet ingår också bidrag till solvärmeanlägg-
ningar, installation av ackumulatortankar och kul-
turmiljövård. Det är också viktigt att stödformer sam-
ordnas.
Ansvaret får givetvis inte fråntas fastighetsägaren
som enskild eller kommun. Stödet kan dock vara en
signal som gör att allmänheten får upp ögonen för att
fastighetsägaren har ett ansvar när det gäller sane-
ringsåtgärder. Vi har också erfarit att det tidigare
beslutade stödet för ROT-verksamhet är helt intecknat
genom de ansökningar som redan har kommit in.
Vi kan inte stillatigande se på när vart tredje barn
drabbas av allergi eller överkänslighet. Vi har ett
ansvar för daghem, fritidshem och skolor. Liksom vi
inte accepterar vilken arbetsmiljö som helst kan inte
barn och ungdomar acceptera en allergiframkallande
miljö. Flera olika projekt för sanering pågår i kom-
munerna. Det kan leda till en orättvisa om kommuner
som inte prioriterat miljösatsningar får hjälp med
30 %, medan de som genomfört åtgärder inget får.
Men detta får inte vara skäl för att barnen skall hamna
i kläm. Samma gäller givetvis hyresvärdar för bostä-
der i hyres- eller bostadsrättshus.
Vi kristdemokrater har också påpekat negativa ef-
fekter för miljön och hälsan av vedeldning. Vi väl-
komnar därför stödet till ackumulatortankar.
I samband med att alltfler kommuner blir Agenda-
21-kommuner höjs intresset och kunskapen om
kretsloppsanpassning över huvud taget. Vi kristdemo-
krater tillstyrker alltså program för miljöinvesteringar.
Herr talman! Vi kristdemokrater motsätter oss
dock att det införs ett investeringsbidrag till nypro-
duktion av permanentbostäder. Byggsektorn måste
stabiliseras på en nivå där naturlig efterfrågan är sty-
rande. Politiska beslut om bidrag och subventioner
kan medföra en ryckighet som gör det svårt för kom-
munerna med den långsiktiga planeringen. Jag vill
yrka bifall till reservation nr 5. En sådan här ryckighet
får vi med en panikslagen regering som saknar stra-
tegi för arbetsmarknadspolitiken. Det blir en skvätt
här och en skvätt där i stället för kontinuitet.
Vi håller på att hamna i en situation i vårt land där
markvärdet alltmer tar överhanden och där fastighets-
beståndet inte hinner repareras. Det är därför inte ett
klokt beslut att på detta sätt förstärka just nyproduk-
tion av bostäder. De områden som behöver nyprodu-
cera lägenheter har också troligtvis en god inflyttning
av människor, vilket leder till ökade skatteinkomster.
Det är värre för de kommuner där lägenheter står
tomma, kanske som ett tecken på att folk flyttat däri-
från, och dessa behöver ju ingen nyproduktion. Låt
expansiva regioner klara sig själva. Det är visserligen
sant att byggpoduktionen totalt beräknas öka med
bara 10 % 1994-1996 och att den de tidigare tre åren
har minskat med 20 %. Jag tror dock att ett land var-
ken kan bygga eller äta sig ur krisen. Det gäller att
arbeta sig ur krisen. Det är inte det billigaste sättet att
endast satsa på byggbranschen. I stället torde byggna-
tionen inom näringslivet få en större ökning under
åren framöver, och det på ett naturligt sätt.
Det är också svårt att särskilja arbetskostnaden.
Flera komponenter inom byggandet är i dag förtill-
verkade. Det finns därför en liten konflikt i att helt
lämna detta därhän. Det innebär ingen rättvisa. Det
kan leda till att arbetskostnaden uppskattas schablon-
vis. Vi kristdemokrater tycker alltså inte att dessa
investeringsbidrag är rätt väg att gå för att hjälpa
lösningen av arbetsmarknadssitutionen en bit på väg.
Vi har också påpekat hur viktigt det är att kommuner
och landsting har möjligheter att säkra vården och
andra delar.