Fru talman! Jag får väl ändå säga att jag tycker att
Martin Nilsson gjorde en klädsam reträtt när han sade
att det inte blev som man hade tänkt sig.
Orsaken till att vi t.ex. sade nej till RAS var inte
att det inte fanns andra förslag. Jag vill ändå ta fast på
vad Martin Nilsson sade i sitt första inlägg, nämligen
att man vill ändå ta fasta på alla goda idéer. Det är
klart att om det är fråga om en öppenhet som tidigare
inte har visats skall vi naturligtvis ge oss något till
tåls.
Jag har också ett annat bekymmer som även det
har med arbetsmarknadspolitik och människors möj-
ligheter att försörja sig att göra. Socialdemokraterna
är med i ett skeende som i grunden innebär en attack
på den generella välfärden. Från Folkpartiet vill vi
mycket bestämt sätta ned foten och säga: Hit men inte
längre! Vi var med och tog politisk strid för att sänka
ersättningsnivån i både a-kassan och sjukförsäkring-
en. Men vi sade att vi sätter stopp vid 80 %, och det
håller vi fast vid. Jag tror att det vore rimligt om vi
ändå hade en linje i vårt handlande. Därför hävdar vi
välfärdsfrågorna i den här modellen. Socialdemokra-
terna ger sig nu på både handikappades möjligheter
till arbete, a-kassan och barnbidragen. Det betyder en
klart sämre ekonomi - en ekonomi som kommunerna
naturligtvis får gå in och klara ut till en viss del. Det
är en attack mot den generella välfärden och även mot
rätten till ett eget arbete.