Herr talman! Jag tror det finns anledning att litet
grand beröra motivet för de förslag som vi har att ta
ställning till här i dag. Det handlar bl.a. om att vi skall
försöka öka sysselsättningen för alla de byggjobbare
som i dag är utan jobb. Samtidigt handlar det natur-
ligtvis också om att vi skall medverka till att förbättra
bl.a. inomhusmiljön så att människor kan uppleva
friska och sunda hus.
Det handlar om att så snabbt som möjligt få igång
olika projekt så att man skall slippa ha 25-30 % av
byggjobbarna arbetslösa i vårt land. Det är litet märk-
ligt när ledamöter här från talarstolen säger att man nu
satsar på mansdominerade arbeten. Så tillvida är det
naturligtvis rätt att det inom byggbranschen och ute
på byggarbetsplatserna i stort sett enbart är män.
Men om man tycker att det är angeläget att man
satsar på den ena delen, dvs. inomhusklimatet, där det
också jobbar flest män, förstår jag inte motivet till att
man inte kan ta även den andra delen. Jag har lärt mig
att för varje byggjobbare som får jobb, skapas tre
andra jobb i andra branscher. Det kan handla om att
tillverka kylskåp och andra saker, och inom dessa
verksamheter arbetar det förhoppningsvis en del
kvinnor.
Vi kan inte avstå från att satsa på byggverksamhe-
ten, eftersom det är en så viktig motor i samhällseko-
nomin, enbart utifrån det faktum att det tyvärr är ett
mansdominerat yrke. Det får vi väl hoppas att man
kan ändra på.
I vårt land rivs det ungefär 5 000 bostäder varje
år. Vi är i stort sett det land i Europa som har haft de
lägsta bygginvesteringarna under senare år. Jag tror
inte att någon i den här kammaren har varit med om
så låga bygginvesteringar. Därför finns det ett motiv
från samhällets sida att stimulera byggandet. Byggar-
betare går arbetslösa och kostar ändå pengar, eftersom
vi gemensamt måste ställa upp så att de kan få sin a-
kassa. Det finns alltså helt klara motiv till att man gör
dessa satsningar.
Sedan kan man naturligtvis diskutera olika åtgär-
der utifrån om de är de rätta och vad de ger i form av
arbetstillfällen och annat. Mycket blir naturligtvis
beräknat utifrån de teoretiska modeller man kan räkna
fram. Ofta är det ju så, det har vi ju lärt oss i den här
kammaren, att praktiken kanske inte alltid överens-
stämmer med olika räkneexempel.
Det finns en klart uttalad bedömning att om man
inte gör någonting får man inte fram några jobb, utan
då får byggnadsjobbarna gå och stämpla utan att utfö-
ra någonting produktivt.
Även om dessa satsningar kanske, när det gäller i
varje fall nyproduktionen, kommer att inriktas på
framför allt de orter där det finns bostadsbrist, så är
de naturligtvis rätt satsningar. Samtidigt vet vi att om
vi inte gör någonting från riksdagen, kommer det inte
att byggas någonting.
Jag håller med om att en avgörande faktor för att
få i gång byggverksamheten naturligtvis är att vi ock-
så kan få ner ränteläget. Men det investeringsbidrag,
som vi nu förenklar i bostadsutskottet för att undvika
det som man var inne på från kds sida om krånglighe-
ten i att beräkna arbetskraftskostnad, bygger på en
schablon som gör att det är enkelt att räkna fram vad
kostnaderna kommer att bli för olika projekt.
Moderaterna säger att det här är ett dakapo. Fas-
tighetsägarna har ett ansvar. Jag håller också med om
att fastighetsägarna naturligtvis har ett ansvar för sina
fastigheter och för att de skall fungera bra. Men det
får ju inte hindra oss i riksdagen att komma med för-
slag som innebär att man kan underlätta framför allt
för de byggjobbare som är utan jobb.
Det finns en rad olika funderingar kring de olika
program som handlar om miljön, om vad som är rätt,
om man skall göra det eller det osv. Nu tillsätter man
en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet som skall
följa upp det här. Mycket handlar om att man med
goda exempel skall kunna ge information om olika
åtgärder på ett brett område, för att komma till rätta
med problemen.
Man kommer alltså att tillsätta en arbetsgrupp med
olika intressenter från olika håll och kanter som är
berörda av det här för att kunna ge dessa goda exem-
pel, för att kunna följa upp de frågor som vi bl.a. har
diskuterat här i det förra programmet - när vi diskute-
rade bl.a. elallergier osv. - och för att kunna följa upp
vad som är rätt åtgärder i de här olika sammanhangen.
Som Owe Hellberg sade tvista de lärde; det här är
komplicerade frågor. Det gäller att få fram goda ex-
empel och hjälpas åt för att vidta rätt åtgärder vid rätt
tillfälle.
Även om en del nu inte tycker om det, tror i alla
fall Byggnadsarbetareförbundet att om man bara
använder sig utav de möjligheter som står till förfo-
gande, kommer man att kunna halvera byggarbetslös-
heten inom ett par år. Om det här blir faktum, det vet
inte jag. Det beror naturligtvis också på utvecklingen
och om olika intressenter - kommuner, byggherrar
och andra - är villiga att sätta i gång, och naturligtvis
om de anser att det är möjligt att klara det här utifrån
den ekonomiska situation som finns. Men det här
förslaget kommer i varje fall att underlätta. Jag är helt
övertygad om att de olika åtgärderna kommer att
innebära att byggarbetslösheten minskar samtidigt
som vi vidtar en rad åtgärder som är bra för utveck-
lingen av samhället på olika områden.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till hem-
ställan i bostadsutskottets betänkande.