Herr talman! Det var ju under den borgerliga re-
geringstiden, de senaste tre åren, som statsskulden
fördubblades och budgetunderskottet fyrdubblades.
När man hör Lars Tobisson låter det som om han inte
har något som helst ansvar för den utvecklingen och
som om detta arvegods som vi nu har att hantera över
huvud taget inte existera utan att det är andra faktorer
som skulle vara helt avgörande.
Våra grundläggande problem är arbetslösheten
och budgetunderskottet som till stor del blommade ut
under den borgerliga regeringstiden. Om man inte
inser det, kan man inte heller göra någonting åt de
grundläggande problemen.
Sedan har vi nu en akut situation i världen med
rådande valutaoro, sjunkande dollar, sjunkande Ka-
nadadollar, sjunkande australisk dollar, sjunkande
Hongkongdollar och tyvärr kraftigt sjunkande krona.
Vi har också stigande räntor. Det är självklart att detta
är någonting som man noga skall följa. I den mån den
internationella verkligheten ändrar förutsättningarna
för Sverige måste den ekonomiska politiken också
ändras i förhållande till detta.
Men kvar står att vi nu har fått en regering som till
skillnad från den tidigare regeringen har ett fast grepp
över utvecklingen. Man lägger fram förslag och ge-
nomför dem. Undan för undan, steg för steg, minskas
det budgetunderskott som ni förvärrade. Steg för steg
tas grepp så att arbetslösheten kan pressas tillbaka.
Det är en konsekvent och målmedveten politik. Jag
upprepar att vi är inställda på att fullfölja den och
vidta alla de åtgärder som behövs för att säkerställa
att budgetunderskottet skall minskas, att statens finan-
ser skall bli goda och att räntorna därmed också skall
kunna sjunka.
I finansutskottets betänkande redovisar vi social-
demokrater vår uppfattning i argumenten och i vår
analys. Där redovisar moderaterna motsvarande alter-
nativ. Jag är mycket lugn i förvissningen om att det
alternativ som vi redovisar, jämfört med moderaternas
alternativ, är någonting att bygga framtiden på.