Herr talman! På slutet återkommer Göran Persson
till sin retorik. Men den förändrar inte det faktum
att socialdemokraterna i Pensionsberedningen har
skrivit på att det är ett problem att dagens
pensionssystem går med förlust. Det är väl känt att
Göran Persson har skickat fram ekonomiska
medarbetare som har uttryckt stort bekymmer för
de underskott som enligt vissas uppfattning finns
också i det nya pensionssystemet.
Göran Persson säger: Vi utfärdar inga fribrev till
pensionärerna. Då skulle jag med samma retorik
kunna säga: Vad är Göran Persson för människa,
som inte vågar lova Sveriges pensionärer att de
skall få ha sina pensioner oförändrade? Han kan
inte utfärda något fribrev ens till dem som har varit
med och byggt upp den svenska välfärden.
Jag skulle inte uttrycka mig på det sättet. Det är
fullkomligt tomt. Här har vi ett problem som vi
allihop ser, nämligen att det fattas 15 miljarder i det
nuvarande pensionssystemet. På ett eller annat sätt
måste det underskottet täckas.
Tyvärr har ni blockerat den väg som jag tycker
skulle vara den bästa, nämligen att höja
pensionsåldern. Jag hoppas verkligen att vi kan
återkomma till den frågan under kommande år.
Det är ett av de bästa instrumenten att använda när
vi skall lösa detta problem.
Göran Persson har en liten poäng i sin statistiska
redogörelse för tillkommande jobb, nämligen att
under de borgerliga regeringsåren 1976--1982 var
nettoeffekten att det inte tillkom några jobb i den
privata sektorn. Den siffra jag nämnde avser en
mycket lång tidsperiod, från 1960-talet och framåt.
Där framträder helhetsbilden mycket tydligt. I stort
sett har sysselsättningen i den privata sektorn legat
stilla medan den ökat i den offentliga sektorn. Det
nya som har hänt är att alla erkänner att vi inte kan
fortsätta på den vägen. Därför ställer man sig
frågan: Vem har det bästa receptet för att få fram
nya jobb i den privata sektorn? Där tror jag att vi
har mycket större trovärdighet än ni.