Fru talman! Camilla Sköld Jansson och Carlinge
Wisberg har i samband med behandlingen av vissa
frågor i betänkandet och reservationerna tagit upp
viktiga frågor som Vänsterpartiet har. Jag tänkte i
första hand uppehålla mig vid det särskilda yttrande
som vi har vad gäller punkt 7.
Demokratin gör halt, brukar man säga, inför ar-
betslivet, vid fabriksportarna. Det handlar om yttran-
defriheten - påsar på huvudet. Det handlar om integ-
riteten, medicinska kontroller, övervakningskameror
och mycket annat. Det handlar om brist på självbe-
stämmande, hur man utför jobbet, arbetstider osv.
Den som vill utvidga demokratin bör nog ge sig på
arbetslivets regleringar.
När det gäller makt och inflytande är relationen
mellan arbete och kapital helt avgörande. Det har här
pratats om Degerfors, Motala och Gislaved. Det
handlar om beslut inom företagen som totalt föränd-
rar utvecklingsmöjligheterna på orter, i regioner och
för enskilda människor.
Arbetsrätten är i själva verket grundbulten när det
gäller relationerna mellan arbete och kapital och
därmed samhällsmakten, men också för att ordna
förhållanden mellan löntagare och arbetsgivare.
Det är ingen balans, Elver Jonsson. Balansen i
vårt samhälle är sådan att löntagarna har en mycket
stark undermakt och arbetsgivarna har en väldigt
stark övermakt.
De stora förändringar som har skett och som Anna
Kinberg delvis berörde har Vänsterpartiet berört i en
serie motioner under många år. Vi gjorde det bl.a. när
mandatperioden inleddes 1998/99, när vi sade att de
förändringar som har skett i företagsstruktur, teknik,
internationalisering, företagsledningspolicy, organi-
sationsfrågor osv. gör att arbetsrätten har undermine-
rats. Vad vi vill uppnå är trygghet för den enskilde
och inflytande för den enskilde och löntagarkollekti-
ven.
Till stor del handlar det om skyddslagstiftning för
att garantera trygghet för den enskilde. Det är inte
arbetsrätten i sig som sätter fart på tillväxten och
utvecklar företag, men jag tror att en del av arbets-
rätten som i dag är underutvecklad skulle kunna spela
stor roll, nämligen verklig delaktighet i beslut i nä-
ringslivet. Det skulle leda till större trygghet, större
sammanhållning och möjlighet till tillväxt och ut-
veckling i näringslivet, men också inom den offentli-
ga sektorn.
Därför har vi i det särskilda yttrandet pekat på hur
debatten om 32 § startade. 32 § i medbestämmande-
lagen, som skulle leda till utvecklingsavtal och med-
bestämmandeavtal, har egentligen aldrig kommit i
gång. Det blev en papperstiger. Den stora demokrati-
reformens själva portal föll ihop.
Vi har i motion efter motion efterlyst att ett hel-
hetsgrepp skulle tas i den här frågan. Det handlar om
att ge självbestämmande åt löntagarna, att utveckla
vetorätten, som gör att man kan säga nej, tolkningsfö-
reträden, så att man åtminstone har det fackliga pers-
pektivet som gäller till dess frågan har avgjorts rätts-
ligt. Det gäller en mängd frågor om inflytande där
stridsrätten skulle förstärkas.
Jag måste tyvärr säga att vi har saknat en förståel-
se för de här frågorna från regeringens sida. Från
borgerligheten har jag ingen större förväntan. Vi har
saknat helhetsgrepp. Vi har fått i gång en del dispa-
rata utredningar på grundval av de motionskrav vi har
haft under den här mandatperioden. Men vi har upp-
levt många förseningar. Många arbetsgrupper har inte
satts till förrän ett halvår eller ett år efter det att ut-
skottet har beställt dem och riksdagen har fattat sina
beslut. Vi har upplevt vacklan i många frågor. I LAS-
frågan om godtycke och undantag från turordningen
var det inte så självklart vad Mona Sahlin tyckte -
hon som har ansvaret för den frågan. Det har varit en
vacklan, och det har varit valhänt, liksom en total
brist på företagsdemokratiska reforminitiativ.
Låt mig säga att för Vänsterpartiet är den här frå-
gan helt avgörande. Vi är ganska besvikna när det
gäller mandatperiodens arbete i frågan. Utredningar
sitter - resultatet är okänt. Många förseningar har
åstadkommits.
Vi förutsätter att nästa mandatperiod inleds med
ett rejält reforminitiativ när det gäller företagsdemok-
ratin, att man för in demokratin när det gäller både
rättigheter och inflytandemöjligheter för enskilda
löntagare och för fackföreningar. Det tror vi är förut-
sättningen för att få en marknadsutveckling i närings-
livet och den svenska tillväxten att riktigt lyfta. Ta
med löntagarna i arbetet! Där saknas det mycket. Jag
vill anmäla den kritiken gentemot den socialdemo-
kratiska regeringen.