Herr talman! Om vi tittar på socialdemokraternas
oppositionsår var det väl så att de även då föreslog
höjda skatter. Om det är detta som Ingvar Carlsson
syftar på så har han rätt. Men minns alla de debatter
som vi hade här om besparingar! Minns hur ni i op-
portunismens dans med Ny demokrati fällde förslaget
om delpension! Minns hur ni dansade för att försöka
förhindra sänkningen av ersättningen till a-kassan!
Minns hur Ingvar Carlsson stod här utanför inför
30 000 demonstranter och närmast glödde av hat mot
förslaget att vi skulle sänka ersättningsnivån! Spar-
politik var inkarnationen av ondska för socialdemo-
kratin under dessa tre år. Men vi sparade trots social-
demokraternas motstånd, och det var tufft. Och för
detta fick vi bära de politiska bördor som Alf Svens-
son talade om.
Nu inser även socialdemokratin att det behövs
sparas. Och det säger jag, Ingvar Carlsson: Jag flyr
inte från min gamla politik på det sättet som Ingvar
Carlsson försöker att fly från sin. Ingvar Carlsson
måste glömma mycket av det som han sade i opposi-
tion, bl.a. det halva löftet om att höja ersättningsnivån
i a-kassan. När kommer detta att förverkligas? Själv-
fallet aldrig någonsin. Men det vågade aldrig Ingvar
Carlsson säga före valet.
Nu måste det sparas, och sparas mera. Det är bra.
Ingvar Carlssons problem är att han tvingats in på en
vänsterkurs. Man har höjt skatten för företagen och
återreglerat arbetsmarknaden så att det inte finns en
företagare i detta land som inte anser att förutsätt-
ningarna försämrats. Därmed kommer vi inte att få
fram nya jobb i den omfattning som vi skulle ha be-
hövt. Därmed blir den ekonomiska uppgiften fram-
över så oändligt mycket tuffare än vad den annars
skulle ha varit.
Ingvar Carlsson vill att jag skall driva moderat
eftervalsdebatt från denna talarstol. Jag gör det
mycket gärna om jag får litet talartid även till det,
men det finns även andra forum - jag återkommer till
det. Men för mig är ekonomin och jobben och det
som nu skall hända det viktiga. Jag är så bekymrad
över den vänsterkurv som politiken har tagit, över den
röd-gröna röra om vi hamnat i, att jag föredrar att se
det som det avgörande framtidsproblemet för Sverige.
Ni måste spara mera under kommande år om ni
skall kunna klara räntor. De är nu 3 procentenheter
högre än vad de var för ett år sedan. Räntemargina-
lerna gentemot omvärlden är högre än vad de var då.
Olof Johansson sade nyss att med dessa realräntor
klarar sig inte Öresundsbron. Det är det mindre av
problemen. Långt innan Öresundsbrokalkylerna får
problem med dessa realräntor kommer hela den
svenska samhällsekonomin att få mycket betydande
problem. Det går aldrig med skattehöjningar och
återregleringar. Det är bara besparingar, genomtänkta
sådana, som kan ge resultat.