Fru talman! Arbetstidsfrågan har i högsta grad en
relevans, om Miljöpartiet inte menar - vilket natur-
ligtvis vore helt korrekt - att om vi här i riksdagen
bestämmer att normalarbetstidsveckan är någonting
annat än vi har i dag skall man i motsvarande mån
sänka lönerna för alla dem som jobbar i offentlig
sektor. Jag är inte säker på att det är ett särskilt popu-
lärt förslag. Det är inte heller någonting som Miljö-
partiet är noga med att föra fram, utan man kör med
det enkla knepet: Vem är emot kortare arbetstid, och
vem kan någonsin vara emot att jobba mindre? Om
man vore ärlig borde man säga att det kommer att
märkas lika mycket i lönekuvertet. Jag är övertygad
om att de flesta svenska hushåll inte har så gott om
pengar att de har råd att få så mycket mindre i plån-
boken.
Jag har litet svårt att förstå resonemanget om var
Miljöpartiet hör hemma. Om tidningarna inte har fel
har ert språkrör Birger Schlaug varit ute och sagt att
en borgerlig regering - ungefär som Gunnar Goude
själv uttryckte det - är bland det värsta man kan tänka
sig. Då är det väldigt svårt att se något annat alterna-
tiv än att Miljöpartiet är ett indirekt stödparti till de
övriga vänsterpartierna. Det har ni naturligtvis all rätt
att vara, men för mig är det konstigt.
Jag är inte särskilt rädd. Vi har haft ett jättebra
samarbete med Moderaterna under den borgerliga
perioden. Vi är olika partier, och det blir alltid en
förhandling. Det kommer det att bli med Kristdemo-
kraterna och förhoppningsvis Centern också. Vi
kommer att lösa det. Det kommer att vara mycket
bättre med en borgerlig regering, som kan sätta män-
niskor i arbete. Det är det som ger nya, fräscha resur-
ser till skola, vård och omsorg, inte de kronor och
ören som vi kan spendera från riksdagen.