Fru talman! Jag skulle vilja börja med det sista Ulf
Melin pratade om, när förslagen kommer. Vi tar oss
faktiskt tid att tänka efter. Jag tror att det är rätt klok-
skap. Tittar vi närmare på den gymnasiereform som
klubbades för några år sedan, där man hade lagt fast
en tidsplan på fyra år som förändringstakt, som ni
tvingade fram på två, så vet vi att det skapade be-
kymmer ute i gymnasieskolorna. Man gick i otakt
med de olika saker som man skulle göra. Jag tror att
det som nu görs det görs under just klokskap. Vi har
haft en gymnasiekommitté som Ulf Melin själv har
jobbat i. Jag tror att det är ett bra underlag för ett
ställningstagande.
Man kan inte låta bli att återvända till ekonomin
och pengarna. Det är litet fantastiskt att Ulf Melin står
här och säger att ni prioriterar utbildningen i Modera-
ta samlingspartiet. Hur då? Hur skall det gå till? Ni
vill ju sänka skatterna och förändra skolan på ett
sådant sätt att ni skall dra in pengarna till staten igen
och lägga ut dem i någon sorts annan påse med cen-
tral styrning.
Sedan säger Ulf Melin att kommunerna skall kun-
na prioritera skolan. Hur skall de kunna prioritera
skolan när ni sitter på påsen med pengarna, som fak-
tiskt blir mindre? Det är ett glapp på 60 miljarder
totalt i hela budgeten utifrån de förslag som har lagts
fram här. Det hade vi uppe i allmänpolitiska debatten,
och det går att räkna fram om man nu har de matte-
kunskaperna med sig. Men det är rätt enkelt. Det
växer på det sättet.
Samtidigt kan våra 16 miljarder fördelas ut och
användas på skolorna runt om i landet och ligger fast
år efter år på den höjda nivå som jag nämnde förut.
Jag ser redan i mitt hemlän hur kommun efter kom-
mun med de pengar som kom förra året, som kommer
nu och som kommer framöver prioriterar skolans
område på ett mycket bra sätt.
Nej, Ulf Melin, jag tror inte att det blir någon så-
dan förbättring.