Herr talman! Med den framtid som Sverige kom-
mer att gå till mötes duger ingenting mindre än att vi
utvecklar en skola i världsklass för de barn och ung-
domar som växer upp i vårt land. Många har ju fått
känna av de förändringar som har varit under senare
år när Sverige gått igenom en svår ekonomisk kris.
Många människor i vårt land har gjort stora uppoff-
ringar för att detta skall vara möjligt. Nu måste svens-
ka folket också få känna att man inte har ställt upp på
de här uppoffringarna förgäves, utan dessa måste
också leda till att det blir mera pengar för skolan.
Kvaliteten i skola, vård och omsorg måste höjas.
Det behövs en ny syn på lärande i svenska skolor och
en ny humanism i vård och omsorg. Behoven är stora
och kommer att bli större. Därför vill vi i Centerpar-
tiet satsa ytterligare 4 miljarder kronor på skolan,
vården och omsorgen redan 1999. Det är viktigt att
kommunerna ser till att en stor del av dessa pengar
används för att höja kvaliteten i våra skolor. Vi har ju
redan tidigare varit med om att ge beskedet att kom-
munerna får mera pengar såväl 1997 som 1998 och
1999. Vårt besked innebär också att vi i vårbudgeten
lägger undan pengar för ytterligare en satsning 1999.
Det blir en nivåhöjning på sammanlagt 8 miljarder
kronor till skola, vård och omsorg det året.
Vi ser nu att tusentals elever går ut skolan utan att
kunna läsa och skriva. Samtidigt ökar kraven på kun-
skap i samhället. Samhället måste satsa mera på sko-
lan, inte mindre. Men det skall ske i ett läge där vi har
råd med det, där vi inte längre lånar pengarna utan där
vi kan se till att allt är finansierat med en ansvarsfull
ekonomisk politik. I ett sådant läge är det hög tid att
riksdagens partier går från ord till handling, att vi
vågar prioritera skolan, vården och omsorgen när
pengarna skall fördelas. Vi menar att det inte går att
dra denna fråga i långbänk.
Viktigast är inte en debatt om vi skall ha riksdags-
sammanträde i sommar eller inte, utan det viktiga är
att skolan och vården verkligen får mera pengar som
märks i den verksamhet som vi som medborgare runt
om i landet möter vare sig det gäller våra barn i sko-
lan eller det gäller våra gamla i vården och omsorgen.
Därför kommer vi i Centerpartiet att föreslå mera
pengar redan nu i april i vårt alternativ till vårbudge-
ten. Med samma fördelning som tidigare innebär det
2,8 miljarder kronor till kommunerna och
1,2 miljarder kronor till landstingen.
Centerpartiet är det enda partiet som orkat med
saneringen av statens finanser hela vägen, från start
till mål. Nu syns resultatet av det arbetet. Sverige går
bättre än vi tidigare vågat tro. Därför finns det äntli-
gen ett ekonomiskt utrymme för att prioritera det som
vi politiskt tycker är viktigt. Vi i Centerpartiet priori-
terar satsningar som svarar mot de växande behoven i
skolan, vården och omsorgen.
Det är också ett viktigt besked att för oss går mera
pengar till skolan före stora ofinansierade skatte-
sänkningar eller olika sorters höjda bidrag. När vi nu
har gjort de här uppoffringarna tror vi att det är detta
som människor tycker är viktigast. Om vi menar all-
var med talet om att vi skall ha en skola i världsklass
behöver vi göra de satsningarna men, som sagt, med
pengar som vi har och som svenska folket har tjänat
ihop - inte med pengar som vi lånar! Jag tror att det
också är ett sätt att visa att vi menar allvar med vårt
tal om att vi nu måste uppvärdera läraryrket i vårt
land.
Det är orimligt att gång på gång möta lärare som
har hand om våra barn i skolan under en så avgörande
tid i barnens liv och som säger: Jag vill egentligen
inte fortsätta i skolan med det här yrket. Vad skall det
vara för inspiration för lärarna att arbeta och vad skall
det vara för inspiration för våra barn som går i skolan
om man som lärare inte känner att man arbetar inom
ett av samhällets absolut viktigaste yrken? Därför
måste uppvärderingen också märkas i lönekuverten.
För att detta skall kunna märkas i lönekuverten måste
det finnas mera pengar i kommunerna. Detta räcker
dock inte. Det gäller också att öppna nya karriärtjäns-
ter för lärare och att se till att man kan förena det här
med t.ex. intressanta forskningsuppgifter, liksom att
det finns möjligheter att specialisera sig i sitt yrke och
skaffa sig en ordentlig vidareutbildning.
För att få en skola i världsklass måste vi också se
till att det finns läroböcker till våra barn. När jag är
ute på besök brukar jag fråga: Vet ni hur mycket som
egentligen satsas på läroböcker i barnens skola? De
flesta tror inte att det är sant när jag säger att det bara
handlar om 500 kr om året som satsas på läroböcker
per elev i den svenska skolan. Jag har frågat min son
vad en årsprenumeration på Kalle Anka kostar. Den
är dyrare jämfört med vad vi per år satsar på läro-
böcker för våra barns skola. Det är klart att vi inte kan
skapa en skola i världsklass om vi prioriterar läro-
böcker lägre än Kalle Anka-prenumerationer till våra
barn.
Dessutom måste föräldrar och elever tidigare få
information om hur det ligger till med kunskaperna.
Vi tycker att det viktigaste är utvecklingssamtalet med
föräldrarna men det måste också finnas en ordentlig
skriftlig information när man haft samtalen. Det måste
finnas nationella prov som genomförs för alla elever i
skolan så att man också vet hur man ligger till jämfört
med de mål som gäller för hela landet. Man måste
kunna få betyg i tid så att det fortfarande går att rätta
till sina resultat, inte så sent under skoltiden att det är
kört och man inte längre kan göra någonting om man
märker att man är på väg att misslyckas. Därför tycker
vi att det nuvarande betygsystemet, som är bra, skall
kompletteras med betygsättning tidigare än i dag och
med fler betygssteg.
Vidare tycker vi att det är på tiden att staten ställer
tydligare krav på kommunerna. Vi är de främsta för-
kämparna för decentralisering och lokala beslut men
vi tycker att staten skall ställa tydligare krav på kom-
munerna för vad som måste uppnås. Det skall vara ett
tydligt åtagande att grundskolan inte är avslutad förr-
än eleverna har fått godkänt. Riktmärket skall vara tio
års grundskola med start vid sex års ålder men med
möjlighet att både börja och sluta senare eller tidiga-
re, beroende på vad som passar det enskilda barnet
bäst. Vi skall ha en skola som är till för barnen; det är
inte barnen som är till för skolan.
Vi vill också att det skall vara möjligt att jämföra
olika kommuner med varandra. Om kommuner miss-
lyckas med att uppnå målen och om skolan inte priori-
teras när kommunen satsar pengar måste det vara
möjligt för väljarna att tydligt se det vid jämförelser
mellan kommunerna så att de kan dra sina slutsatser
och välja andra politiker i samband med de allmänna
valen om de tycker att det behövs andra satsningar på
skolan.
På samma sätt måste ansvaret vara tydligt för våra
skolledningar. Jag har sett skolledningar tvingas avgå
därför att de inte har följt budgeten. Däremot har jag
inte sett någon skolledning tvingas avgå därför att
man inte har lyckats uppnå målet för att eleverna skall
bli godkända. Jag tycker att det skall vara en själv-
klarhet att det ansvaret är tydligt fastlagt för den en-
skilda skolledningen, samtidigt som det i idealfallet
skall finnas avtal mellan kommun och skolledning
som visar att skolan verkligen har möjligheter.
Det behövs också förändringar i gymnasieskolan.
Vi måste få en skola som verkligen tar vara på olika
begåvningar. I många fall lär sig elever på olika sätt.
Det praktiska sättet att lära sig måste uppvärderas.
Det är därför som vi i Centerpartiet har gått i spetsen
för en lärlingsutbildning i den svenska gymnasiesko-
lan, något som nu är på väg att införas. Men låt inte
det bli ett sätt att återigen skikta chanserna i det
svenska samhället! Den som har det praktiska sättet
att lära sig skall inte få sämre chanser i det framtida
livet i kunskapssamhället.
Därför tycker vi att det är mycket viktigt att alla
som genomgår gymnasieskolan, också de som går i
lärlingsutbildning, skall få högskolebehörighet. Det är
ett sätt att skapa jämlikhet, men man skall inte tro att
det betyder att alla skall vara lika. Tvärtom skall man
inse att likvärdighetens förutsättning ofta är just olik-
het.
Vi menar också att gymnasieskolan skall utvecklas
genom en gymnasieexamen och genom att vi minskar
antalet kärnämnen i gymnasieskolan, så att det blir
bättre förutsättningar för elever att lära sig, dock utan
att avkall görs på målet en gymnasieskola som ger
alla ungdomar i Sverige chansen att gå vidare med en
högre utbildning senare i livet, utan att behöva göra
den uppoffring som det innebär att gå på komvux och
få svårigheter att klara sig ekonomiskt.
Jag tror att vi på detta sätt kan skapa en skola i
världsklass.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation 9 vid
betänkande 11 och till reservation 5 under mom. 10 i
betänkande 10. Centerpartiet står självfallet bakom
allt det som vi har reserverat oss för i utskottet, men
vi tycker att det är bra att genom få voteringar spara
kammarens tid.