Fru talman! Jag instämmer med de föregående ta-
larna om att det är viktigt att samarbeta och vara op-
timistisk när det gäller miljöpolitik, och kanske annan
politik också, men det är också viktigt att vara kritisk.
Efter att ha läst betänkandet och regeringsskrivelsen
som vi skall debattera i dag kan man konstatera att
regeringens miljöpolitik kännetecknas av motstridiga
budskap om miljötillståndet. Det handlar mer om att
man skall känna sig ganska lugn. Lennart Daléus
säger att man förvaltar den borgerliga regeringens
miljöpolitik. Det är klart att man kan se det så.
Å ena sidan är regeringen både offensiv och fram-
gångsrik. Sverige hade, kan man läsa, en pådrivande
roll i olika internationella förhandlingar. Jag tvivlar
inte på det. Å andra sidan redovisar skrivelserna att
bara ett av nio nationella miljömål kan sägas bli upp-
fyllt. Då måste man också komma ihåg att det finns
andra mål som inte är uppställda.
Man måste ställa sig frågan hur det här hänger
ihop. Jag kan förstå att det är viktigt för regeringen att
framstå som offensiv och framgångsrik i en sådan här
oerhört viktig fråga. Vad jag däremot inte förstår, fru
talman, är hur vi i den här kammaren skall kunna
fortsätta att hela tiden svälja beskeden om att allt är i
sin ordning i stället för att vara kritiskt analyserande.
Alla som sitter här känner ju till att rapporter
ständigt kommer om miljötillståndet både i Sverige
och i EU. Det är ju nämligen här i riksdagen som vi
har fastställt de olika nationella miljömålen, och det
är också här vi skall reagera när den politik som vi
fattat beslut om av olika skäl inte kan uppfyllas. När
verkligheten blir en helt annan än den vi tänkt oss är
det dags att fundera över de miljöpolitiska medlen, de
miljöpolitiska målen och över hur konflikter mellan
miljö och andra samhällsmål skall lösas.
Fru talman! Det är helt uppenbart att det behövs
en analys av de miljöpolitiska målen, måluppfyllelsen
och de medel som står till förfogande. Av riksdagen
fastställda mål måste nås. Om så inte sker måste vi ta
reda på varför och om det finns grundläggande fel i
själva målformuleringarna, och vi måste föreslå åt-
gärder.
Jag har tagit upp de här kraven tidigare i kamma-
ren. Jag har då fått till svar av miljöministern att den
utredning som jag vill att en expertkommission skall
utföra ryms inom Agenda 21-kommitténs uppdrag.
Jag har inte riktigt trott på det tidigare, och jag gör
inte det nu heller. Agenda 21-kommittén är en ut-
märkt kommitté, och den skall syssla med de frågor
som den var tänkt för: att följa upp det nationella
arbetet med Agenda 21, att tydliggöra den enskilde
individens ansvar i miljöarbetet för medborgaren och
att stämma av hur miljömålen uppfylls och fungerar
inom Agenda 21-arbetet. Det är utmärkt bra och det
arbetet drivs med kraft i kommittén. Jag vill gärna
framhålla att miljöministern här gör stora insatser.
Folkpartiet föreslår att regeringen skall tillkalla en
kommission som skall analysera miljömålen, tillhö-
rande medel och sammanvägning med andra sam-
hällsmål enligt den reservation som vi har till det här
betänkandet. Det är av stor vikt att Sveriges riksdag
får en genomgripande analys av de grundläggande
frågorna: beslutsprocessen, effektiviteten i miljöpoli-
tiken och förslag till åtgärder.
Den nya regeringen borde välkomna ett sådant
beslut av riksdagen. Som också Lennart Daléus sade
förut har den nye statsministern klart deklarerat att de
ekologiska kraven på utvecklingen i samhället skall
leda till ett hållbart samhälle. Det skulle nästan vara
självklart att man hade ambitionen att utreda för att
tydliggöra miljöpolitiken.
Om jag får göra en liten utvikning, fru talman, vill
jag säga att jag tycker att det är viktigt att fundera
över det som har hänt efter regeringsbildningen. Det
finns några frågeställningar som är angelägna ur mil-
jösynpunkt. Vad betyder det att frågor om planering
och markanvändning flyttar från Miljödepartementet?
Det statsråd som nu blir högste ansvarige för älvskyd-
det har för bara några månader sedan kastat lystna
blickar mot outbyggda älvar och fört ny vattenkraft på
tal. Det finns också andra frågeställningar. Varför
antyder man över huvud taget inte någonting om
miljöskatter och utrymmet för sänkta skatter på arbete
i regeringsförklaringen, när man talar om det ekolo-
giskt hållbara samhället?
Jag har förut i debatten pekat på vikten av att man
tar in miljöfrågorna i alla sektorer och får en bredare
diskussion om detta i kammaren. Jag har vid ett tillfäl-
le fått ett löfte av ministern. Ministern väckte själv
tanken på att det skulle ordnas en allmänpolitisk mil-
jödebatt i riksdagen där alla ministrarna skulle vara
närvarande. Man skulle diskutera hur man skall fatta
beslut i framtiden och också hur de påverkar miljön.
Jag hoppas att miljöministern kommer att ta upp den-
na fråga igen, och att vi kommer att kunna ha en så-
dan debatt här i kammaren. Jag tror att det också
skulle stimulera möjligheterna och underlaget för att
analysera och undersöka varför vi inte uppnår dessa
mål. Jag skulle vilja fråga miljöministern om det
fortfarande finns en sådan tanke och om det initiativet
kommer att tas.
Därmed, fru talman, vill jag sluta med att yrka bi-
fall till reservation 2 av Folkpartiet i detta betänkande.