Herr talman! När vi diskuterar den här skrivelsen
eller när vi diskuterar annat miljöarbete är det ett
ekologiskt hållbart Sverige som är målet för vårt
miljöarbete. Ett ekologiskt hållbart Sverige handlar
om att leva innanför de ramar som naturen ställer upp,
eller för att citera Socialdemokraternas miljöprogram
från 1968: "Då kopplas vi människor åter in i ett
kretslopp som liknar det naturen själv har utvecklat
under gångna miljoner år."
Inom parentes sagt, har vi socialdemokrater an-
vänt kretsloppssamhället som ett begrepp sedan 60-
talet, och inte bara sedan 90-talet, som vissa andra i
debatten.
Men vad innehåller begreppet Ett ekologiskt ut-
hålligt Sverige? Vad betyder det när vi kommer till
det ekologiskt uthålliga Sverige? Ja, det handlar t.ex.
om att Östersjöns lax och torsk inte längre hotas av
miljögifter, utan att gravida kan äta Östersjöfisk utan
att vara rädda. Det handlar om att våra sjöar inte läng-
re är försurade, utan att en femåring som får upp en
gädda kan ta hem den utan att mamma eller pappa får
varna för kvicksilver. Det handlar om att varken vit-
ryggig hackspett, ängssalvia, silverviol eller någon
annan av våra utrotningshotade djur eller växter läng-
re hotas av jord- eller skogsbruk. Det handlar om att
sopberget i princip har försvunnit, därför att vi återan-
vänder, återvinner och producerar igen av avfallet.
Det här uppnår man varken på ett år eller på en
mandatperiod. SNF:s generalsekreterare Ulrika
Rasmuson konstaterade häromdagen i radion att det
nog tar 100 år att komma till det ekologiskt uthålliga
samhället. Men desto viktigare är det att vi snabbt
stakar ut riktlinjerna.
Årets miljöskrivelse har inte till uppgift att presen-
tera de nya, stora frågorna, utan miljöskrivelsen skall
bara redovisa det löpande som har skett. Däremot kan
man konstatera att var och en av de frågor som tas
upp, som i sig kan vara ganska små, ändå är en del av
att bygga just det ekologiskt uthålliga Sverige.
Herr talman! Eva Eriksson sade att hon när hon
hade läst miljöskrivelsen hade kunnat konstatera att
allt inte är i sin ordning och att det är problem med att
vi inte uppnår miljömålen. Ja, herr talman, det kan
man lugnt säga. Det finns mycket kvar att göra, och
framför allt kan vi se att det också är svårt och rörigt
när vi har 150 olika miljömål, nationella och interna-
tionella blandat, och har alltför dålig kontroll på hur vi
använder våra styrmedel.
Det är därför regeringen har börjat arbetet på att
successivt gå igenom miljömålen, se hur vi uppfyller
miljömålen, varför vi inte klarar alla miljömål och
vad vi skall göra för att klara miljömålen. Det är där-
för regeringen går igenom styrmedlen, både de eko-
nomiska styrmedlen och miljölagstiftningen, för att se
till att vi får effektivare och bättre styrmedel. Det är
därför regeringen planerar att våren 1998 presentera
en proposition för riksdagen med nya miljömål, som
också skall vara enklare att utvärdera, följa upp och
mäta, och med riktlinjer för 2000-talets mål.
Herr talman! Jag tänkte inte beröra skrivelsen mer,
utan kort beröra den framtida miljöpolitiken, som
Lennart Daléus var inne på i sitt inlägg.
Jag kan se tre naturliga pelare för den framtida
miljöpolitiken. Den första pelaren skulle vi kunna
kalla för Bygga om Sverige. Jag har som miljöminis-
ter besökt ett antal spännande och intressanta nya
bostadsområden, men det kanske allra viktigaste är att
bygga om alla de bostadsområden och den infrastruk-
tur vi redan har och att se till att vi får energisnåla
bostadsområden, med sunda material, bygger om
samhället utifrån en annan sop- och avfallshantering,
satsar på nya va-system och ställer om trafik- och
energisystem.
Och där, herr talman, kan jag bara beklaga att
Moderaterna så envist hakar sig fast vid gamla energi-
lösningar, som kärnkraften, i stället för att våga se de
nya lösningarna.
För övrigt kan jag försäkra Eva Eriksson att älv-
frågorna även i fortsättningen hanteras av Miljödepar-
tementet.
Den andra pelaren skulle jag vilja kalla för Avgif-
ta kretslopssamhället. Om vi nu sedan 60-talet har
arbetat för återanvändning och återvinning, handlar
det också om att vi skall få bort farliga kemikalier ur
kretsloppet. I dag är t.ex. diskussionen om de hor-
monpåverkande ämnena mycket aktuell. Det handlar
också om att vi skall få bort alla farliga utsläpp från
industrin, där vi vill att tillstånden skall omprövas före
år 2000, för att vi skall göra allvar av begreppet Noll
farliga utsläpp.
Den tredje pelaren är naturens pelare, att värna
naturen, och där är målet att det svenska skogsbruket
och jordbruket skall vara ett internationellt globalt
föredöme.
Jag måste säga att jag tycker att det är beklagligt
att det, trots att man kan läsa att skogsindustrin gör 26
miljarder i vinst i dag, fortfarande krävs samhällsstöd
för att rädda urskogar - det som borde vara ett sektor-
sansvar.
Det här är tre viktiga pelare i arbetet på att Sverige
skall gå i spetsen för ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Men det internationella miljöarbetet kommer även
fortsättningsvis att spela en oerhört viktig roll. EU är
en viktig arena för oss. Den debatten har vi haft här i
kammaren, och vi har haft ett bra samarbete mellan
utskottet och regeringen i att driva miljöfrågor. Men
vi kan också se att vi måste gå in för att t.ex. förstärka
Östersjöarbetet. Vi har bjudit in miljöministrarna runt
Östersjön till ett möte i oktober för att försöka få till
stånd en Agenda 21-plan för Östersjön och kunna visa
resten av världen att det går att samla ett antal länder
kring ett regionalt samarbete för Agenda 21 - något
som inte har skett någon annanstans i världen och som
vi hoppas att Sverige skall kunna visa inriktningen på.
Sverige skall gå före som spjutspets, men Sverige
skall också med tyngd, intresse och engagemang
påverka den internationella utvecklingen. Ett ekolo-
giskt Sverige får bara vara en del i en ekologisk värld.