Herr talman! Dagens debatt handlar om regering-
ens skrivelse Vår miljö och utskottsyttrande om den.
Vår miljö är en redovisning av miljöarbetet under
1995.
Regeringens skrivelse utgör ett bra komplement
till debatten som vi annars har kring budgeten och ger
också en möjlighet till uppföljning av genomförda
åtgärder.
Formen kan diskuteras, särskilt kanske efter dagen
debatt. I många kommuner söker man nu nya former
för s.k. miljöbudgetar och miljöbokslut. En liknande
diskussion kan på sikt också påbörjas på det statliga
planet. I avvaktan på detta är den här typen av skrivel-
se en bra metod eller väg att börja med. Men det klart
att vi ser att vi får en allmän remissdebatt som inte
behandlar det som utskottet de facto har behandlat.
Vad gäller årets skrivelse vill jag särskilt framhål-
la att jag sätter stort värde på det redovisade arbetet
med de globala frågorna, t.ex. föroreningarna av ha-
ven, klimatfrågorna, den biologiska mångfalden och
de ökade insatserna som redovisas för de här område-
na.
Regeringen visar i skrivelsen hur Sverige fullföljer
utfasningen av farliga kemikalier och hur detta arbete
nu fullföljs i EU.
Våra erfarenheter kan komma också andra till del
och till glädje i EU. Men genom EU kan också andras
erfarenheter bli tillgängliga för oss. Och det kanske
ofta kommer bort i debatten att vi också har att hämta
och inte bara att ge.
För egen del konstaterar jag med glädje att krets-
loppsarbetet är prioriterat och att producentansvaret
utvecklas. Det finns problem, men man kan gå vidare
på den inslagna vägen.
Till det positiva vill jag också nämna skyddet av
den biologiska mångfalden och Sveriges förslag om
en strategi mot försurningen som EU nu också har
beslutat att ta fram. Redovisningen bekräftar också att
miljöpolitiken bidrar till moderniseringen av det
svenska näringslivet. Miljöförbättringarna har blivit
viktiga konkurrensfördelar. Miljöpolitiken kan också
ge nya arbetstillfällen.
Detta är ett område som vi ofta kan få bevis för att
företagarna kan säga att genom att vi har haft svensk
lagstiftning som har drivit fram miljöförbättringar har
detta också inneburit konkurrensfördelar internatio-
nellt sett. Ibland kan man t.o.m. uppleva företagare
som med förvåning konstaterar att det som de själva
tidigare var emot också har gett dem dessa konkur-
rensfördelar. Jag tror inte att vi skall glömma bort det,
och jag tror att nya krav som kommer att ställas
kommer att ge samma effekter.
Detta sista konstaterande leder mig också direkt
till den första av de angivna reservationerna från Mo-
derata samlingspartiet i vilken det krävs en ompröv-
ning av de miljöpolitiska medlen. Vilken omprövning
är det som man förväntar sig? Jo, reservanterna påstår
att marknadernas och kundernas miljökrav snabbare
leder till miljöförbättringar än regleringar. Med reg-
leringar avses här lagstiftning.
Göte Jonsson säger i sitt inlägg att det krävs mer
optimism i miljödebatten. Ja, detta är väl optimism.
Att näringslivet och de agerande på egen hand skulle
ha klarat detta bättre utan pådrivare från samhällets
sida kallar jag optimism. Man tar sig nästan för pan-
nan. Vilka miljölagar är det som man avser? Vad är
det som denna riksdag har fattat beslut om och som,
om vi hade avstått från att lagstifta, skulle ha lett till
en bättre miljö? Är det avgaskraven, katalytisk rening,
som Moderaterna avser? Uppenbarligen inte, eftersom
det är ett moderat krav fick vi veta för en stund sedan.
Det var en nyhet för alla utom för Göte Jonsson. Är
det inom kemikalieområdet som Moderaterna anser
att det inte behövs lagar? Är det så? Eller menar Göte
Jonsson att svavelutsläppen skulle ha minskat mer
utan lagstiftning? Göte Jonsson, vad är det som skulle
ha blivit bättre utan lagstiftning och utan att riksdagen
hade drivit på? Detta har faktiskt gett oss en rad kon-
kurrensfördelar som jag tidigare har redovisat och
som tas upp i miljöskrivelsen. Några exempel borde
väl vara på sin plats och inte bara svepande formule-
ringar, eller hur, Göte Jonsson?
Herr talman! Låt mig gå vidare till nästa reserva-
tion, reservation 9, som Moderaterna har skrivit till-
sammans med Folkpartiet och Miljöpartiet som avser
jordbruket och miljön. Här är det slut med tilltron till
marknaden. Här kräver man ytterligare samhällsinsat-
ser. Det finns inget samband mellan reservation 1 och
reservation 9. Det föreslås att riksdagen ger regering-
en till känna att det skall ske en ökning av stödet till
jordbruket. I reservationen framgår inte med vilka
summor som man vill öka stödet eller var den svenska
andelen av stödet skall tas. Kan vi möjligen få veta
det i dag, alltså hur mycket pengar det handlar om och
varifrån de skall tas? Det vore särskilt intressant att få
veta varifrån pengarna skall tas.
Denna reservation visar på ett problem som är
viktigt och som därför också uppmärksammas av både
regeringen och utskottsmajoriteten. Frågan gäller
näringsläckaget från jordbruket. De senaste årtionde-
nas övergång till ett allt intensivare och tekniskt ef-
fektivare jordbruk har påverkat miljön negativt. Kra-
ven på större odlingsenheter har bl.a. lett till utdik-
ningar och torrläggningar av våtmarker i anslutning
till åkermark. Därmed försvinner viktiga biotoper och
förutsättningarna för vissa arter i Sveriges flora och
fauna. Det intensiva jordbruket utarmar jorden, och de
stora boskapsbesättningarna skapar överskott på göd-
sel - problem som också utskottet har bedömt med
utgångspunkt i regeringens skrivelse.
Utskottet konstaterar att det svenska miljöpro-
grammet godkändes av kommissionen så sent som
den 17 augusti 1995. Detta till trots har regeringen
redan den 22 januari i år gett Jordbruksverket och
Naturvårdsverket i uppdrag att göra en samlad utvär-
dering av miljöprogrammet. I uppdraget ingår bl.a. att
granska kriterierna för områdesavgränsningarna för
stödet och för att bevara ett öppet odlingslandskap.
Enligt utskottet överensstämmer uppdraget med vad
som föreslås i dessa delar i motionen. Därutöver har
också jordbruksministern i kammaren redovisat att en
översyn och utvärdering av miljöprogrammet kommer
att göras inom mandatperioden.
Till detta skulle man också kunna lägga att det går
att följa upp dessa frågor och ta initiativ genom det
arbete som nu också bedrivs i Komi Kopp, där reser-
vanternas partier ingår.
Herr talman! Jag yrkar avslag på reservationen.
Till betänkandet är ett yttrande från utrikesutskot-
tet fogat, vilket beaktas i jordbruksutskottets betän-
kande. I yttrandet behandlas bl.a. miljöfrågor när det
gäller Östersjön och Sveriges miljöarbete i EU. Det är
viktiga frågor som ges en bra redovisning, och jag
rekommenderar fler att läsa utrikesutskottets remiss
till jordbruksutskottet.
Efter att under lång tid ha lyssnat till denna debatt
blir jag litet förvånad över den debatt som Lennart
Daléus för här och som en del andra var inne på. I ena
stunden säger Gudrun Lindvall, tror jag, att det inte
har hänt något sedan 1991. Stunden efter säger Len-
nart Daléus att allt har hänt mellan 1991 och 1994.
För den som lyssnar måste det vara alldeles
hopplöst att förstå hur svensk miljöpolitik har bedri-
vits. Men i grunden är det något fel om vi i kammaren
diskuterar om vem som var först och vem som är bäst.
Hela den partiledardebatt som vi hade på förmiddagen
visade snarare hur vi gemensamt skulle gå vidare.
Efter att ha påstått att man vill något i miljöpolitiken
tar talarna ära och heder av varandra när det gäller
vem som har gjort mest under respektive mandatperi-
od. Det är klart att vi inte kommer att komma någon
vart med den inställningen. Lennart Daléus talar ju
som om han hade suttit ensam i regeringen under tre
år. Där fanns inga moderater, inga folkpartister, inga
från kds, och såvitt jag förstod fanns det inte heller
några centerpartister, utan han var väl ensam. Han
uppmanade miljöministern att ta sig upp på barrika-
den, och såvitt jag förstod så rumlade han själv om-
kring där för jämnan. Men det går inte att beskriva det
på detta enkla sätt. Så mycket hände inte, men samti-
digt var det naturligtvis inte på det sättet att inga frå-
gor togs upp och belystes.
I skrivelsen som vi diskuterar tas föregående års
miljöarbete upp. Därför är det naturligtvis intressant
att utifrån den göra avstamp för vad vi tillsammans
kan göra på miljöområdet framåt i tiden. Vad kommer
att ske framåt i tiden? Det kommer inte att löna sig att
försöka tala om vem som först uppfann ett ord eller en
fras, utan det kommer att handla om hur vi skall gå
vidare. När man lyssnar länge blir man nästan som
den som sitter vid TV-apparaten och undrar: Vad är
det de vill? Vad är deras mål?
Till slut vill jag säga att utskottet inte har några
invändningar mot regeringens redovisning. Samtliga
motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till vad som
har anförts i skrivelsen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i jord-
bruksutskottets betänkande.