Fru talman! Valfrihet och mångfald är väldigt
viktiga delar av skolpolitiken. Därför är jag, regering-
en och socialdemokratin i grunden positiva till fristå-
ende skolor som komplement till våra kommunala
skolor. De kan betyda väldigt mycket. I många fall
har de infört impulser och arbetssätt som det finns
skäl att lära sig av också i den kommunala skolan.
Det är inte här som den viktiga ideologiska skiljelin-
jen går. Fristående skolor är en viktig del av vår skol-
familj.
Men lika övertygad som jag är om att valfrihet
och mångfald är viktiga, lika övertygad är jag om att
det också måste vara rättvisa villkor. Alla barns lika
rätt måste stå i centrum, inte bara några barns möjlig-
heter. Det är just detta som är propositionens huvud-
sakliga tema: mångfald, valfrihet och rättvisa villkor.
Det som kan bekymra mig är att det växer fram en
ny syn på skolan och på skolpolitiken i borgerlighe-
ten, framför allt ledd av Moderaterna, men också
Folkpartiet är kraftigt med och uppmuntrar detta. Det
är en ny syn som går ut på att skolan ska ses mer som
en ensak för föräldrar och de barn som man vill ha
och som ska gå i skolan, inte som en gemensam sak.
Det här blir allt tydligare i de förslag som läggs fram
och allra tydligast i Moderaternas förslag om skol-
peng för hela landet. Också Folkpartiet stöder detta.
Det ska vara en skolpeng som riskerar att göra det
omöjligt att ge alla barn likvärdiga villkor. Alla barn
har inte samma behov av resurser. Detta driver också
på utvecklingen av skolan, från att vara en gemensam
idé, en gemensam sak, till att bli en privatsak. Föräld-
rarna riskerar, efter att de har gjort sitt val och pengen
inte räcker till, att stå där ensamma och att eleven inte
får den hjälp och det stöd eleven behöver. Risken är
att vi får ett system med friskolor och kommunala
skolor där föräldrarna till slut står där med ett besked
om att ta sin skolpeng och gå om skolpengen inte
räcker till för eleven.
Detta är en marknadssyn på skolan som jag inte
delar. Den har väldigt lite att göra med grundidén,
dvs. valfrihet, mångfald och likvärdiga villkor. Den
här idén kommer igen när man lyssnar på de borger-
liga partierna och deras syn på kommunen. Kommu-
nen är i den här diskussionen inte det gemensamma
grundlagsfästa demokratiska organet där vi tillsam-
mans bestämmer om viktiga saker för vår gemen-
samma välfärd. Kommunen reduceras till en konkur-
rent, och den har som enda roll att konkurrera med
fristående skolor. Det gemensamma demokratiska
ansvaret riskerar att bli fattigt om den synen på skol-
politiken växer fram.
Svenska skolan ska vara en kunskapsskola. Det
ska gälla fristående skolor och kommunala skolor. I
alla våra skolor, i hela skolfamiljen, ska strävan mot
att nå kunskapsmålen dominera. Det ska gälla i fristå-
ende skolor såväl som i kommunala skolor. I alla våra
skolor måste föräldrar och elever engagera sig i och
ha god kännedom om de mål vi ska sträva efter att
uppnå. Alla elever i fristående och kommunala skolor
ska ha rätt att få en noggrann uppföljning av vad de
kan och vilket stöd de kan behöva. Stödet måste sät-
tas in tidigt så att alla elever får goda möjligheter att
nå målen.
Användningen av tester och prov ska vara likvär-
dig i kommunala och fristående skolor. I centrum ska
den enskilda eleven stå och rätten till kunskap. I både
fristående och kommunala skolor är det en stark ge-
mensam idé att engagera föräldrar och elever i att
leda skolans arbete, att ta fram gemensamma normer,
att arbeta demokratiskt och visa respekt för varandra.
Kvalitetsarbetet i kommunala och fristående skolor är
oerhört viktigt. Det gäller både det interna, för att
själv bedöma vart man är på väg och vilka insatser
som måste göras för att få bättre resultat, men också
den externa utvärderingen från Skolverket och kom-
munen.
Fristående kommunala skolor finns tillsammans i
ett gemensamt skolsystem. De har gemensamma
grundläggande regler med gemensam finansiering. En
gemensam värdegrund ger gemensamma kunskaps-
mål. Det är också helt naturligt att arbeta mer gemen-
samt mellan kommun och fristående skolor.
Den diskussion som har förts under morgonen om
synen på kommunen som en konkurrent är en omo-
dern syn på skolpolitiken. Vi har fått fler fristående
skolor. Självklart måste kommunen som demokratisk
huvudman ha ansvaret för att alla barn får gå i en
likvärdig skola och vara engagerad i hur det går för
de fristående skolorna.
Många friskolor har varit mycket bra för skolut-
vecklingen i och med att de har fungerat som ban-
brytare. Det är också viktigt med valfrihet. Den är ett
viktigt välfärdsvärde. Valfrihet ger människor större
möjlighet till inflytande över centrala välfärdsfrågor.
Men den får inte rucka på principen om likvärdighet.
Det är det som propositionen handlar om.
Det är för elevernas skull som vi föreslår att alla
fristående skolor också ska ha krav på behöriga lära-
re. Det är för elevernas skull som vi föreslår att alla
fristående skolor ska vara öppna för alla elever, oav-
sett bakgrund, kultur eller övertygelse. Det är för
elevernas skull som fristående skolor inte får ta ut
avgifter från eleverna. Här svajar Moderaterna. Det är
klart att det inte går riktigt ihop med den i grunden
marknadsidé som Moderaterna har för skolan. Det är
för elevernas skull som fristående särskolor ska ha
bidrag enligt samma principer som kommunala
särskolor. Det är för elevernas skull som vi ska ha
samma idé och princip för fristående gymnasieskolor
som för kommunala gymnasieskolor. Det ska inte
vara som Folkpartiet vill som vill behålla en prislista
där det kan bli olika villkor för elever i samma kom-
mun. Det är inte rimligt. Det finns inget gehör för det
bland människor.
Det är dessutom viktigt att inse att när kommu-
nerna har detta gemensamma ansvar som vi har gett
dem i demokratiska former för alla våra barns rätt till
en bra skolgång, innebär det också att kommunerna
har kostnader som en fristående skola inte har. Det är
tydligen svårt att komma fram till att det finns en
skolpliktskostnad som innebär att fristående skolor i
dag överkompenseras om kommunen inte får möjlig-
het att ta hänsyn till denna kostnad. Kommunen har
ansvaret för alla eleverna i kommunen och ska alltid
vara beredd att ta emot och lösa ännu en elevs pro-
blem. Det borde finnas en uppslutning kring detta i
denna kammare. Vi kan inte ha ett system där fristå-
ende skolor överkompenseras. Rättvisan ska vara
grund. Det ska vara valfrihet, mångfald och rättvisa.
Det är också för elevernas skull som jag skulle
vilja se att fristående skolor ingår i kommunernas
arbete med uppföljning och utvärdering. Det är kom-
munernas ansvar. Kommunerna måste bli allt bättre
på att arbeta med detta. Skolverket har sin viktiga roll
gentemot fristående skolor och kommunala skolor.
Men huvudansvaret för verksamheten ligger hos
kommunerna. Här finns en önskan från fristående
skolor att få samverka tätare med kommunerna. Här
finns t.o.m. moderata kommuner som säger att de
skulle kunna ställa upp på detta.
Det är märkligt att man reducerar kommunens roll
till att bli ett särintresse när kommunen är den som
ansvarar för skolgången. Förtroendet för fristående
skolor blir stärkt av att människor känner att det finns
en kontinuerlig granskning och kvalitetsuppföljning.
En viktig diskussion vi för i dag men som vi ock-
så har framför oss är risken för att vi får en
"marknadifiering" av skolan, att kommersiella intres-
sen blir allt starkare inom skolvärlden. Det finns en
risk att vi ser kedjor växa fram och etablera sig på
börsen med stora vinstkrav som efterhand knuffar
undan det som är så fint med fristående skolor, dvs.
föräldrarnas engagemang, elevernas engagemang, en
pedagogisk idé, en förnyelsetanke i botten som sam-
lar människor till ett gemensamt arbete. Vi får en helt
annan syn på skolan än den i dag. Jag vill inte se en
sådan utveckling.
Därför är det väldigt viktigt att vi ser över former-
na för hur det ska vara möjligt att ta ut vinst från en
fristående skola. Det är inte så att fristående skolor
ska gå med underskott. De får gärna gå med över-
skott. De ska naturligtvis planera för framtiden. Men
drivkraften för skolutveckling får inte bli drivkraften
efter vinst. Det som då blir möjligheten till vinst är
när inte elevens och föräldrarnas valfrihet dominerar
utan när skolan börjar välja bland eleverna. Det är där
möjligheten finns till att föra vidare en vinst till aktie-
ägarna.
Alla ska ha rätt till lika utbildning. Mångfald och
valfrihet är viktiga välfärdsvärden. Kommunen har ett
brett ansvar, inte bara som skolhuvudman utan som
den demokratiska organisation som ansvarar för att
alla elever har en bra skolgång. Skolan är inte en
privatsak utan en i grunden gemensam fråga. Det är
det som genomsyrar denna proposition. Jag ser möj-
ligheterna att efter valrörelsen fortsätta resonemanget
både med friskolorna men också med fler partier i
riksdagen, för att få en bred uppslutning kring rättvisa
villkor mellan kommunala och fristående skolor.