Herr talman! Som vänsterpartist tycker jag att det
är viktigt att barn och ungdomar med olika erfaren-
heter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid
tillsammans under skoltiden. Idén som en samman-
hållen likvärdig skola för alla är grundbulten i svensk
skolpolitik. För Vänsterpartiet är det naturligt att i
första hand lägga ned energi och kraft på att utveckla
och förbättra den kommunala skolan. För oss är strä-
van mot ökad jämlikhet och minskade klassklyftor
överordnad rätten att fritt få välja skola.
Ytterst handlar det för oss om demokrati. Elever
med olika social och kulturell bakgrund, olika förut-
sättningar och intressen ska mötas under skoltiden.
Därför är vår principiella uppfattning att skolsystemet
ska kontrolleras demokratiskt av hela samhället, och
vi är och har varit kritiska till framväxten av friståen-
de skolor. Egentligen kan man fundera över om man
inte borde använda ett annat begrepp än fristående
skolor - fristående från vad? Det vore kanske bättre
om man talade om enskilda eller privata skolor, i
motsats till offentliga.
Herr talman! För ganska precis ett år sedan de-
batterades här i kammaren de fristående skolorna.
Regeringen aviserade då en proposition om de fristå-
ende skolorna. Vi från Vänsterpartiet välkomnade
initiativet och redogjorde kort för några av våra ut-
gångspunkter i ett kommande eventuellt samarbete.
I den debatten sade vi bl.a. att breda lösningar i
sig inte är fel, men en utveckling där borgerliga vär-
deringar ska vara tongivande blir inte bred. Vi kon-
staterade också att vi var beredda att konstruktivt gå
in i förhandlingar för att utifrån ett barn- och
elevperspektiv forma en skola för att ge alla barn
möjlighet att nå målen i läroplanerna. Vår huvudin-
riktning var klar: en likvärdig, sammanhållen, solida-
riskt finansierad och demokratiskt styrd skola.
Några av de övriga utgångspunkter vi från Väns-
terpartiet angav inför det kommande arbetet var:
- Vi menade att det var viktigt att stärka kommu-
nernas möjlighet att påverka etableringen av fri-
stående skolor. Vi angav som vår principiella in-
ställning att lagstiftningen skulle förtydligas, så att
Skolverket får förklara en fristående skola berätti-
gad till bidrag endast om kommunen i fråga till-
styrker ett sådant beslut.
- Vi menade att det vore rimligt att lagstiftningen
beträffande krav på lärarnas pedagogiska utbild-
ning också omfattade de fristående skolorna. Allt-
så, det ska ställas samma krav på pedagogisk ut-
bildning i de fristående skolorna som inom det of-
fentliga skolväsendet.
- Vi menade att den rådande ordningen där de fri-
stående gymnasieskolorna i praktiken har riksre-
krytering på alla sina program måste ändras. Vi
menade att systemet utgjorde ett problem för
kommunernas ekonomi och skolplanering och att
de kommunala skolorna missgynnades på de fri-
stående skolornas bekostnad.
- Vi menade att vinstintresset inte ska styra skolan
och hänvisade bl.a. till förra skolministerns utta-
lande i vilket hon klargjorde att vinstintresset inte
var förenligt med hennes sätt att se på skolan.
Detta ansåg vi för ett år sedan, och det gör vi fort-
farande.
Herr talman! Arbetet med propositionen inleddes.
Tidigt under det arbetet framgick att den kanske
största meningen med ett förslag om skärpningar av
regelverket för de fristående skolorna var att tillfreds-
ställa och lugna den socialdemokratiska partikongres-
sen. Tidigt blev det också klart att Miljöpartiet på en
lång rad avgörande punkter skulle gå den högerledda
borgerlighetens idéer till mötes. Propositionen skulle
läggas fram ändå, och här står vi nu med ett i stor
utsträckning slaktat förslag.
Det bör kanske sägas att vi från Vänsterpartiet
tydligt uttryckte vår tveksamhet för att över huvud
taget lägga fram ett förslag men utan att få gehör. Vi
sade: Vi tar debatten i valrörelsen. Vi har ingen kon-
gress att tillfredsställa. Vi vet var vårt parti står, vi vet
vad vi vill!
Nåväl, nu står vi här och kan konstatera att en del
av de förslag vi tycker är bra, t.ex. kravet på lärarbe-
hörighet, äntligen genomförs medan en rad andra
förslag i rätt riktning avslås. Däribland finns förslag
om ökat kommunalt inflytande, ökad kommunal
uppföljning och utvärdering, en ökad demokratisk
insyn och rättvisare ekonomiska regler. I anslutning
till de kommentarerna vill jag yrka bifall till reserva-
tion 9.
Som sagt, jag ser fram emot en valrörelse där flera
av de frågor som vi nu debatterar kommer att finnas
med. Inför de dusterna kunde det vara intressant att
höra om det från borgerligt och miljöpartistiskt håll
finns över huvud taget någon form av kritisk inställ-
ning till de fristående skolorna. Jag tillhör dem som
har vågat och vågar kritisera den kommunala skolan
för dess brister. Det är viktigt att vara nyanserad i den
debatten och våga se på olika skolformers fördelar,
förtjänster och brister. Jag vet mig aldrig ha hört
någon borgerlig kritik mot exempelvis skolor drivna
av Livets Ord eller av scientologerna.
Vad som också är intressant är var Socialdemo-
kraterna befinner sig. Har bytet på ministersidan
inneburit en positionsförändring? Uttalanden om
betygen och kvarsittning för elever och det jag ibland
kan tolka som en positiv attityd till de fristående
skolorna får mig och Vänsterpartiet ibland att undra.
Nu när utbildningsministern ändå är här för att delta i
debatten - vilket är mycket bra, och jag välkomnar
honom varmt till debatten - kanske jag kan få något
lugnande besked.
Talet om att en politik för en gemensam, sam-
manhållen och demokratiskt styrd skola ska utveck-
las. Talet om att utbildning inte är en marknadsplats
och att inget vinstintresse ska styra i skolan. Talet om
att den socialdemokratiska kongressens inriktning om
betygen ska följas. Jag förutsätter att dessa påståen-
den fortfarande har sin bäring. Jag hoppas att utbild-
ningsministern kort kan beröra dem i sitt anförande.
Förutom den gemensamma reservation som
Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokra-
terna, och som jag redan har yrkat bifall till, har vi en
egen reservation. Vi pekar där på det faktum att var
man går i skola är hårt knutet till klassbakgrund och
etnisk bakgrund. För oss bör huvudregeln vara när-
hetsprincipen. Vi menar att det av borgerligheten så
hårt försvarade begreppet fritt skolval faktiskt för-
stärker den rådande segregationen. Därför yrkar jag
bifall till reservation 13 under mom. 27 och 29.
Avslutningsvis hoppas jag att få se fram emot
fortsatta debatter om skolan - debatter som handlar
om värderingar, debatter som handlar om höger och
vänster, debatter som handlar om synen på kunskap,
debatter som handlar om demokratiskt inflytande och
debatter som handlar om resurser. Vänsterpartiet
välkomnar de debatterna.