Herr talman! Problemet är ju att ingen egentligen
har kommit med förslag som skulle kunna vara
bättre. De stora volymerna har gett vissa problem,
det kan alla erkänna, men vilken annan åtgärd
skulle ha gett mindre problem, och vilken annan
åtgärd skulle ha nått upp i de här volymerna? Det
är ju det som är den stora knuten. Vi har nu de här
stora volymerna, och vi måste se till så att
människor aktiveras och inte går hemma passiva
och slås ut från arbetsmarknaden totalt. Vi måste
ju se till att människor kan komma ut på
arbetsmarknaden.
Hans Andersson talar om volymer och initiativkraft
och satsningar av olika slag. Ja, vi har olika
uppfattningar om volymer, men vi har också sett
vilka problem Arbetsmarknadsverket har att nå
upp till de här volymerna. Då gäller det faktiskt att
vara kreativ och försöka se också andra
möjligheter. Jag vill därför tillbakavisa det Hans
Andersson säger, eftersom något bättre alternativ
inte har visats upp.
Det är klart att regeringen kan komma till
riksdagen och redovisa varenda åtgärd man tänker
vidta med hjälp av de 1,9 miljarderna, men
anledningen till att man vill ha pengarna är ju att
man skall kunna agera ganska snabbt när man ser
ett sätt att snabbt skapa jobb. Tanken med det här
är ju just att regeringen skall kunna agera ganska
snabbt.