Herr talman! Det mest expansiva området nu
utgörs av verstadsindustrin. Verkstadsindustrin har
det här avtalet. Ungefär 20 jobb hade tillkommit i
februari. Man skall nog inte skylla på riksdagen i
det fallet.
När det gäller gymnasieskolan skall man inte heller
skylla på riksdagen. Förra budgetåret sade ni 50 000
för det tredje gymnasieåret. Vi sade att det inte går
att nå dit. Men det var fritt fram att inrätta så
många platser man ville. I år, ett år senare, kommer
man inte upp till mer än 25 000--26 000
gymnasieplatser trots att det är fritt fram.
Ni har en enorm glädjekalkyllusta på det här
området. Det passar då bra att säga att man skall
ordna ytterligare 50 000 jobb. Men då gäller det
den här typen av åtgäder, och det är inga riktiga
åtgärder. När det gäller ungdomars inträde på
arbetsmarknaden tycker jag faktiskt att parterna
borde sätta sig ner i ren och skär Saltsjöbadsanda
och egentligen inte lämna huset innan de har
diskuterat igenom hur man bättre skall hjälpa
ungdomar in på arbetsmarknaden. Det behöver sin
mässa, låt mig säga det. Vi upplever det inte alltid
som att vi får garanterat stöd, men det är väl
ingenting att prata om nu. Vi har lagt en mycket,
mycket stabil grund för tillväxt och jobb. Men vi
har enorma bekymmer med arvet från 1980-talet.