Herr talman! Ingela Thalén kan väl ändå inte annat
än erkänna att Sverige på ett uppseendeväckande
sätt ensamt prissatte sig ur världsmarknaden.
Detta syns i alla OECD-rapporter. När
konjunkturen vände 1989 fortsatte de övriga
länderna att hålla sin industriproduktion uppe,
medan Sverige ensamt, som en sten, föll ner 1989--
1991.
Sysselsättningen kunde hållas uppe genom att man
byggde kontor, hotell m.m. som kom att stå
tomma. Det orsakade i sin tur finansieringskrisen
till tre fjärdedelar.
Jag förstår att Ingela Thalén vill försöka glömma att
hon satt i den regeringen. Jag är en snäll människa
och vill inte bli utsatt för Ingela Thaléns taktik där
hon skyller internationell lågkonjunktur och
spekulationsekonomi på mig som
arbetsmarknadsminister. Jag vet att det var många
som hjälpte till med att ställa till det, men
regeringen höll inte i.
Jag noterar med stor tillfredsställelse att på ungefär
en månad har socialdemokratin vaknat till litet
grand. Nu vill man inte öka budgetunderskottet
kraftigt med sänkt moms. Nu vill man inte satsa sju
miljarder i onödigt rekryteringsstöd och betala
mycket mer än man behöver. Nu står man bakom
80 % i arbetslöshetsförsäkringen, även om jag har
sett demonstrationer där man säger att
socialdemokraterna skall återställa nivån till 90 %
så fort de får chansen. Det är en tillnyktring. Låt
oss hoppas att tillnyktringen fortsätter. Vi behöver
ett stort oppositionsparti som står på marken.