Fru talman! Statsrådet Hedborg kom här med en
utvidgad regeringsförklaring. Den innehöll ganska
mycket om de mål som jag har uppfattat att vi är
överens om här i riksdagen. De anges i
regeringsformen, i hälso- och sjukvårdslagen,
socialtjänstlagen, osv. Alla garanteras lika behandling,
och målen i socialtjänstlagen och hälso- och
sjukvårdslagen är mycket högt satta, och de preciserar
välfärdsmålen - välfärd och trygghet åt alla samt
rättvis behandling.
Det är när det gäller medlen att nå målen och våra
bedömningar av konsekvenserna för olika grupper i
samhället av de olika medlen som vi skiljer oss åt
politiskt. Jag tog i mitt första anförande som exempel
avindexeringen av ersättningarna som kommer att
drabba en ganska liten grupp i samhället som har det
väldigt knepigt, nämligen de handikappade
familjerna.
Det är därför som jag tycker att det är viktigt att vi
får svar på en rad av de frågor som jag ställde och
som kanske kan synas vara av detaljkaraktär. Jag
uppfattade det ändå så att statsrådet Hedborg
behandlade dessa frågor i positiv anda. Det gäller bl.a.
en rad frågor som var under behandling i
regeringskansliet när vi lämnade detta efter valet.
Vi är också överens om målen för
socialförsäkringarna, men vi skiljer oss åt när det
gäller utformningen av dessa.
Vi i Folkpartiet liberalerna ser det som att
finanseringen i ökad utsträckning bör ske genom
försäkringsmässigt utformade egenavgifter. Vi tycker
att arbetsskadeförsäkringen bör utformas som en
riskförsäkring för arbetsgivare och att det bör ske en
fortsatt samordning för dem som mottar ersättning.
Vi lägger ett tak på 7,5 basbelopp. Ersättningen
för det som inte är pension tycker vi i princip skall
sättas till 80 %. Vi värnar om inkomstbortfallet,
medan andra partier vill ha en form av grundtrygghet.
Här skiljer vi oss alltså åt.
Vi vill pröva utformningen av självrisker och
andra incitament i ljuset av praktiska erfarenheter och
ny forskning. Det gäller inte minst
arbetslöshetsförsäkringen. Jag skulle gärna vilja att
statsrådet kommenterar detta.
Det finns ett område som vi inte har belyst särskilt
mycket. Det handlar om medel för att en tryggad
ålderdom skall uppnås. Ett sådant medel är att de
äldre skall ha rätt till särskilt boende inom en fix tid.
De skall inte behöva vänta. Vi har talat om sex
månader. Vi tycker att man skall ha rätt till rimliga
avgifter på sjukhem. Maken eller sambon skall inte
behöva flytta eller fara illa på grund av att det är för
dyrt att bo på sjukhem. Man skall ha rätt till
trygghetslarm, rätt till en egen husläkare och rätt att
välja olika boendeformer. Det skall finnas en
mångfald. Ett boende som passar en person kanske
inte passar en annan.
Daniel Tarschys brukar tala om sitt Beatlesro som
en symbol för hans önskemål om hur han vill bo när
han blir gammal.