Herr talman! Alla människor borde ha rätt till ett
värdigt liv och en social trygghet. För att detta skall
vara möjligt behöver vi ett samhälle byggt på
solidaritet, som vi gemensamt tar ansvar för.
Socialförsäkringen är ett område som berör alla
människor, från vaggan till graven. Ungefär 25 % av
de pengar som vi omsätter i samhället går genom
socialförsäkringen i form av sjukpenning, pensioner,
barnbidrag, m.m.
Under de senaste 30-40 åren har socialdemokratin
haft ett stort inflytande över utvecklingen av
socialförsäkringen och utformat den till ett föredöme
för andra länder.
Men tanken att människor som drabbas av ohälsa
eller dödsfall skall hjälpa varandra är mycket äldre.
Redan under medeltiden gick man ihop i skrån och
gillen för att bistå varandra vid sjukdom och dödsfall,
för att komma ifrån omständigheten att behöva leva
på de rikas allmosor.
1955 fick vi en obligatorisk sjukkassa, som det
hette. Det är från den tiden som vi alla är anslutna till
en allmän och gemensam försäkring, lika för alla.
Herr talman! Inkomstbortfallsprincipen har funnits
sedan 1955 och är en princip som innebär att den som
drabbas av ohälsa får ersättning i förhållande till den
inkomst han går miste om på grund av sin sjukdom.
Samma princip gäller dem som vill skaffa sig barn.
Det är en princip som ger barnen trygghet och
föräldrarna en möjlighet att vara både föräldrar och
yrkesarbetande.
Det är en princip som gör att den enskilde och
dennes familj kan leva ett drägligt liv, även om en
familjeförsörjare skulle drabbas av ohälsa eller när
familjen beslutat sig för att skaffa barn.
Herr talman! I budgetpropositionen har den
borgerliga regeringen sagt att ersättningen antingen
kan grundas på inkomstbortfallsprincipen eller vara
helt eller delvis oberoende av inkomsten. Med denna
skrivning lämnas en öppning för att gå från
inkomstbortfallsprincipen till någon annan princip,
t.ex. en grundtrygghet på låg nivå, där den enskilde
skall teckna frivilliga försäkringar hos
försäkringsbolag.
Centerpartiet har också i en motion föreslagit att
ett grundtrygghetssystem skall införas. Det har vi
också hört här i kammaren i dag. Om man så önskar
får man teckna sig för en ersättning som ligger över
grundnivån.
Förslaget till grundtrygghet innebär att de som
fötts med ett handikapp eller drabbas av ohälsa,
kanske i arbete eller på sin fritid, men inte har hunnit
teckna en privat försäkring, eller inte haft råd på
grund av andra omständigheter, bara får
grundtryggheten att leva på.
Har förespråkarna för grundtrygghetssystemet
vetskap om att försäkringsbolagen inte tillåter en
person som drabbats av ohälsa att teckna privata
försäkringar? Jag kan ge exempel på ett sådant fall.
Det är en person som drabbats av en mindre
hjärnblödning, men nu är åter i fullt arbete och
dessutom anser sig vara fullt frisk.
Men eftersom ingen av oss vet om eller när vi
drabbas av sjukdom önskade han teckna sig för en
privat sjukförsäkring hos ett privat försäkringsbolag,
och det som säkerhet om han på nytt skulle drabbas av
sjukdom.
Han vände sig till sitt försäkringsbolag för att
teckna en försäkring, men han fick avslag. Han vände
sig till andra bolag, men han fick samma svar. De var
inte intresserade av något nytt läkarutlåtande för att ta
reda på hans nuvarande hälsotillstånd. De räckte med
de journalanteckningar som fanns från tiden när han
insjuknade.
Herr talman! Är det meningen att personer eller
familjer i samma situation skall försörja sig på enbart
vad grundtryggheten ger när det inte finns möjligheter
att försäkra sig över en grundnivå?
En allmän socialförsäkring som bygger på
inkomstbortfallsprincipen är nödvändig för den
enskilde, men även för familjen, för arbetsgivaren och
för andra. Om man vet att det är möjligt att klara sin
försörjning och sin trygghet med bibehållen
livskvalitet, behöver man inte oroa sig för att få lämna
hus och hem om sjukdom skulle drabba familjen.
En allmän försäkring där alla är försäkrade i
befintligt skick och som vi solidariskt hjälps åt att
finansiera är en försäkring som är en av hörnstenarna
i den sociala tryggheten.
I denna fråga har väljarna gett sitt svar och avvisat
alla tankar på införandet av en försäkring byggd på en
grundtrygghet och privata alternativ. Detta skulle bara
drabba dem som redan har ett handikapp eller ohälsa.