Herr talman! Det framgick av Göran Perssons
anförande att bitterheten växer kring de svenska
köksborden. Det är litet svårt att förstå. Både P-O
Eriksson och Lars Tobisson har påpekat att det görs
regelbundna undersökningar av hushållens
bedömning av svensk ekonomi. De visar på en
mycket stor optimism. Det är litet svårt att
föreställa sig att familjen runt köksbordet både är
oerhört bitter och mycket optimistisk inför
framtiden.
Jag tycker att stämmningsomslaget i svensk
ekonomi märks tydligt även när man besöker
företag. Många företagare vittnar om bättre
förutsättningar och en ny optimism. Min erfarenhet
är inte att företagarna bedömer att uppgången bara
beror på devalveringen. Svaret på frågan varför det
nu går bättre brukar tvärtom innehålla två, tre eller
kanske fyra olika faktorer.
Många nämner att beskattningen av företagen har
blivit bättre. Många nämner också att
sjukfrånvaron har minskat. Många är positiva till
de förändringar av arbetsrätten som har skett, även
om de ännu inte har fått något praktiskt genomslag.
Sedan varierar det förstår från bransch till bransch.
High-tech-företaget nämner tillgången på
välutbildad personal och tillgången till bra
kommunal service som gör att det går att locka till
sig personal. Exportföretaget betonar närmandet
till Europa. Tjänsteföretaget nämner de vidgade
möjligheterna att konkurrera med alternativen i
egen regi om jobben i kommunerna.
Herr talman! Om jag skall begränsa mig vore det
bra med en klocka. Men det kanske inte är önskvärt
att jag begränsar mig.